Steve Bannons världsbild och hur han påverkat världen

Årstatavlan
maj 19, 2019

Steve Bannons världsbild och hur han påverkat världen

Steve Bannnon har blivit en nästan mytisk figur både bland sina anhängare och motståndare. I och med Bannons inflytande har hans världsbild och plattform varit grunden för en mycket stor del av Trumps politik och policy agenda. Innan Trump-eran var Bannon länge ansiktet utåt för Breitbart News som drev propaganda – ofta med rasistiska förtoner och mot homosexuella rättigheter.

Idag erbjuder Bannon högerpopulister kampanjstöd genom sin rörelse – The movement där han ger dem stöd med digital marknadsföring och använder datamining i syfte att påverka politiska val.

Den teoretiska kartan

Böcker som format den politiska strategen Steve Bannons världsbild är präglad av är: The Fourth Turning av Wiliam Strauss och Neil Howe. En annan bok som sägs vara en stor inspiration är The True and Only Heaven av Christopher Lasch.

Bannon har läst historia och varit fascinerad och studerat fascismen där han själv pratar mycket om Mussolini. I dessa kretsar aktar de sig för att nämna Hitler och våld – men om de gör det skiljer de mellan den tidiga Hitler som byggde upp det tyska samhället mot den senare onskefulla Hitler som gick ut i krig. Samtidigt görs gärna historiska referenser till karlakarlen Churchill och vikten att inte vika ner sig och vara föhandlingsbar som Chamberlain.

Konservativa tongångar får ofta stöd av religösa grupperingar. I USA har de ofta haft stöd från evangeliska kristna och kristna samfund. Trump har blidkat den här grupperingen med att besöka bönedagen (The national prayer breakfast), varit motståndare till abborträtten och flytta den amerikanska ambassaden till Jerusalem.

En annan grupp som ofta stöder den nationella konservatismen är vapenlobbyn.

I Europa har populistiska ledare som Victor Orbán i Ungern, Matteo Salvini i Italien, Marine Le Pen i Frankrike och Geert Wilders i Holland stöd från Bannon som troligtvis anlitar hans tjänster kring digital marknadsföring. Ett växande mönster av angrepp i hela Europa handlar om en idékonflikt med rådande värderingar kring exempelvis liberalismen och jämlikhet mellan könen.

Även större länder som Jair Bolsonaro i Brasilien och Narendra Modi i Indien har välkommnat den nya s.k högerpopulismen. I Brasilien har Bolsonaros son gått med i Bannons Movement och där han de enligt artiklar av journalisten Glenn Greenwald fått sin främsta politiska motståndare socialisten Lula da Silva i fängelse.

Bannons strategi bygger på 3 grundpelare

  • Nationell säkerhet genom att minska på immigrationen genom större restriktioner
  • Ekonomisk nationalism och handel som motkraft till globalismen och statlig kapitalism från techföretag.
  • Destruktion av myndigheter och centrala myndigheter

En stor del av strategin bygger på att hitta frågor som är ”wedge issues” i samhället i frågor som rör invandring, homosexualitet, abort, skatteformer, utlandspolitiken, klimatförnekelse, media och vapenkontroll. För att nå sina politiska mål bearbetas målgrupperna genom att:

  • Aktivera och mobilisera kristna som går till kyrkan och få dem att rösta genom att bearbeta dem digitalt
  • Deaktivera målgrupper som inte röstar konservativt- få dem att tro att det inte spelar någon roll om de stannar hemma

I Bannons världsbild så innebär handeln och immigrationen en stor orsak till att arbetarnas löner hålls nere. Den ekonomiska nationalismen handlar inte om ras, religon, sexuella preferenser eller kön utan är baserad på ett meritokratiskt system och att du är medborgare i USA.

Boken The Fourth Turning handlar om att historien är cyklisk och skiftar över generationer med demografiska förändringar och sociala skiften. Författarna har undersökt långtidscykler inom olika områden för att se vart utvecklingen är på väg. Marginalisering av arbetarklassen i Amerika och hur samhället 1930 påverkade amerikanarna till stor grad. Kritiken mot FN och att man istället vill ha människor som tar ansvar i stället för att tillförlita sig på marknadsmekanismer.

Varje större skifte löper under 80-100 år dvs ungefär en livslängd exempelvis amerikanska reveolution, depressionen under 2:a världskriget.

Inom varje större skifte går det att dela in dem i fyra tidsperioder på 20 år.

Första vågen: Institutioner är starka och individualism är svag. Inom den här tidsperioden är familjen stark och institutioner stärks.
Exempelvis 1946-1963 dvs efter 2:a världskriget fram till då John F. Kennedy mördades

Andra vågen: Ökad individualism är en spirituell tid under studentprotesterna under mitten av 1960 till skatterevolterna på tidigt 80-tal.

Tredje vågen (unraveling): Spänner över tidigt 1980-tal till 2008 en epok där institutioner är svaga och individualism är stark vilket leder till att man slutar tro på myndigheter.

Fjärde vågen: 2008 till 2030 med globala finanskrisen leder till kriser för institutioner alltid mot ett större hot mot landet.

Under den fjärde vågen är det en framgångsrik strategi att attackera institutioner som FN, UNESCO, EU, IMF och anklaga dem för att stödja marknadskrafter och vara teknokrater. NATO och Washington etablisemanget (”drain the swamp”) och massmedia som beskylls för att vara elitistisk och fake new.

Intelligensian, experter och den akademiska världen beskylls för att vara arroganta och inte vara förankrade i verkligheten Favorithatobjekten bland högerkrafterna är genusforskningen. Genusstudier har blivit ett slagfält och ett centralt ämne för dem som påstår sig försvara den europeiska kristna civilisationen.

Samtidigt attackeras universiteten för att vara vänsterdrivna och i Budapest uppmanas elever att lämna in namnen på professorer som har vänsterorienterade politiska åsikter.

Den sista vågens ses som många som apokaplyptisk medan man ser det som oundviktlig för att ta bort det som inte fungerar. De menar att det är priset som vi måste betala för en ny gyllene tid. I den sista fasen skapas avtal och vi skapar en period med nya vågor.

Olika generationer har olika syn på världen

Författarna till den fjärde vågen Wiliam Strauss och Neil Howe ser hur olika generationer drivs av olika värderingar och hur de präglats av perioden som de växt upp i. Howe och Strauss var de som ursprungligen myntade uttrycket millenial generationen redan 1991.

  • Generation1 födda mellan 1902-1924 präglades av första världskriget och 1920-talet
  • Silent generationen 1925-1942 – Stora depressionen, 2:a världskriget
  • Boomer generationen 1943-1960 – Amerikansk högkonjunktur
  • Gen X generationen 1961-1981 – Medvetenhet
  • Millenial generationen 1982-2004 – kulturkrig vill ha struktur, säkerhet och normer, vill ha teamjobb och ha konstant feedback och se sig som en del i en större del.
  • Homeland generationen 2005-2025 – finanskris, kriget mot terror

Utöver den här segmenteringen är det inom digital marknadsföring vanligt att man delar upp personlighetstyper för att kunna skräddarsy budskap som riktas i socialmedia framförallt Facebook.


Hur bygger högerpopulismen sin infrastruktur?

De stora techföretagen som Facebook och Google har enorm makt. Facebook används av 2 375 000 000 personer varje månad. Youtube (som ägs av Google) 5 miljarder timmar av besökare som tittar på deras videos dagligen. Det som syns i social media syns oftast bara i den bubblan och det finns lite insyn kring hur budskapen ser ut.

Den som kan komma ut med sitt budskap och riktar budskapen i de sociala kanalerna kan manipulera opinionen och vinna mycket stor politisk makt i specifika frågor. Att betala för populistiska budskap är en effektiv metod för den ekonomiska eliten att driva bort frågor från politiska beslut kring skatter och finansiell kontroll. Program för välstånd, stimulus program, skatter och medicare kategoriseras som socialism och ställs som motpolen mot frihet.

De som stödjer Bannons idéer har ofta starka ekonomiska krafter och en stor del är dark money. Många lobbyorganisationer i USA är skattebefriade med lite insyn kring vilka personer som ger ekonomiskt stöd. Exempelvis spenderar spenderar Koch bröderna 300 miljoner USD under ett valår. Där en stor del av pengarna går till organisationer som finns under den starkt konservativa och Trump-vänliga tea-party rörelsen.

På landsnivå vill Ryssland driva frågor kring säkerhetspolitik och bort mot korruptionen. Här har också oligarker intressen av en statsmakt som inte följer upp penningtvätt och korruption. Hur mycket Ryssland med sina oligarker stödjer Bannons idéer och Trumpismen och splittringen av EU är det få som vet utöver Putin själv.

All I’m trying to be is the infrastructure, globally, for the global populist movement

Steve Bannon, New York Times

Hur kan det politiska landskapet påverkas i Sverige?

Andra länders riktning mot populismen kommer påverka Sverigebilden och vår liberala och sekulära världsbild. Högerkrafter pratar ofta om med negativt eftertryck kring multikulturalism, liberalismen och socialdemokratin – där en negativ Sverigebild och bankrutt samhälle passar deras narrativ. Svenska journalisters bevakning av Israel/Palestina beskylls för att vara ensidig och ta Palestinernas sida.

Traditionell massmedia beskylls för att vara vänstervriden. Internationellt har framförallt CNN beskyllts att vara anti-trump men deras åsikter ligger en bra bit till höger om den snäva svenska åsiktskorridoren hos Aftonbladet och skribenter som Anders Lindström eller Daniel Suhonen.

En nationell politik hos andra länder som vi varit allierade med kommer slå hårt mot frihandeln som Sverige historiskt haft stora fördelar kring men även vår valuta och banksystem.

Det finns utrymme för den svenska högerpopulismen att använda Bannons idéer och attackera det som de anser vara en ”politisk elit” och ”röda journalister”.

Om vi ser hur Sveriges ekonomi ser ut så har vi ökat kostnaderna markant för hälso och sjukvård till 78,4 miljarder. Den nationella säkerheten kring försvaret och krisberedskapen kostar 53,4 miljarder och har ökat.

Sveriges immigration kostar 56 miljarder om vi summerar kostnaderna för migration, jämställdhet och invandrares etablering. Vi lägger också 31 miljarder på EU en kostnad som många svenskar har svårt att relatera till. Enligt en artikel i Dagens Industri den 13:e juni 2019 behöver välfärden 90 nya milljarder om året till 2026. Det finns alltså stora investeringsbehov och skulder och upplåningen har ökat i kommunerna. Men den bakgrunden kommer vi få se en fortsatt debatt och retorik kring invandringens kostnader.

Svensk nationalism bygger mycket på öppenhet och jämlikhet och vårt land är för många en modell kring hur det går att bygga ett progressivt samhälle. Invandringen har gett oss intäkter och det finns många framgångsrika, intelligenta och innovativa invandrare. Både i tunga positioner och slitsamma jobb finns det personer med utländskt påbrå som dagligen utför utomordentligt arbete ofta i det tysta. Men vi får aldrig bli nöjda – myndigheter och företag behöver bli bättre på integration och se över sina processer. Samtidigt behöver vi ställa krav på de som är här och se till att andra generationen är med och hjälper vårt land att lyfta.

Kanske kommer vi se progressiva och liberala krafter som mobililserar och riktar budskap på sociala medier mot specifika målgrupper för frihet och tryckfrihet. De kan rikta budskap mot korruption, miljöfrågor och vad skatter och sjukvård ger tillbaka.

Vi kommer också se angrepp på Sverige. Svenska politiker måste diskutera Sverige-bilden utomlands och vara beredda att försvara våra värderingar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *