I veckan sa riksgäldchefen och den gamla moderatledaren Bo Lundgren att han måste rådbråka sin hjärna då han tvivlade på riksbankens kompetens.
– Hur jag än rådbråkar min hjärna har jag svårt att se ett scenario där vi inte kan låna i dollar, det är en överdriven rädsla, säger Bo Lundgren.
Läs mer
Kategoriarkiv: Historia
Bankpaniken den 22:a augusti 1907
Jag läser boken Sanningen om Ivar Kreuger och hittade en intressant artikel i den sista bilagan som handlar om kurs manipulation i den högre skolan som jag aldrig hört om tidigare. Börskrisen på 20-talet känner de flesta till men det har naturligtvis varit börskriser innan dess. Paniken 1907 kallades även bankpaniken eller Knickerbocker krisen var en amerikansk bankkris där New York börsen sjönk med 50% och med resultatet att stora ekonomiska värden omfördelades. Men hur skapades egentligen krisen och vilka tjänade på deflationen?
Sanningen om Ivar Kreuger skrevs av hans bor Torsten Kreuger är avsedd att rentvå brodern och att förklara hur Kreugerkoncernen, som vid den tiden var en av världens största finansiella imperier, störtades samman på några veckor. Det sista dokumentet i boken är en inlaga av Johannes Lang.
Enligt Johannes Lang genomförde JP Morgan och John Rockefeller medvetet den amerikanska penningkrisen 1907. De gick samma i juni 1906 och planerade att deflation skulle bryta ut i New York i augusti 1907. De började med att säga upp krediter i London och ta hem guld för 125 miljoner kronor vilket var en mycket stor summa vid den tiden. Med de regler som gällde vid den tiden var man tvungen att dra in sedlar motsvarande 350 miljoner dollar – vilket innebar att en penningkris startade i London med mycket höga räntor.
De förberedde att krisen skulle brytas ut den 22:a augusti 1907 genom att Morgan tog till sin bank stora penningsummor från andra banker genom att betala höga räntor på lån mot skuldsedlar som skulle betalas först efter den 22:a augusti 1907. Han satte pengarna i omlopp men med skyldigheten att återbetala dem till Morgan före den 22:a augusti. Av pengarna som betalades till Morgan levererade han 260 miljoner till statskassan och fick motsvarande belopp i statsobligationer. Dessa sålde han på börsen men undanhöll likviderna från marknaden.
Genom denna transaktion undandrogs marknaden ytterligare 520 miljoner dollar. Utöver detta hade Morgans banker lämnat lån på 40 miljoner dollar som förföll till betalning före 22 augusti. Med hjälp av olika transaktioner berövades marknaden 1360 miljoner dollar vilket sägs ha motsvarat 70% av det dåtida penningbeståndet i USA. Utöver detta sålde Morgan stora aktieposter till höga kurser före kraschen som han senare återköpte till bottenkurser bla aktier i stålbolag.
Om man kollar efterdyningarna så blev det ingen mindre än Rockefellers egen svärfar Senator Nelson W. Aldrich som efter krisen ledde den kommission som skulle utreda krisen -vilket i sin tur ledde fram till Federal Reserve skapades..
Källa: Sanningen om Ivar Kreuger s. 249 om Johannes Lang
Wikipedia
Alfred Nobels grav
Jag tog en långpromenad idag och gick från Solna till Medis en liten runda på 11.68 kilometer enligt det eminenta programmet Run Keeper. Vid Norra kyrkogården passerade jag Alfred Nobels gravsten. Man kan tycka att det är konstigt att graven inte är mer centralt placerad eller på en bättre plats. Han måste väl vara den mest kända personen från Sverige någonsin tillsammans med Garbo och platsen ligger tråkigt placerad bara några meter från E4:an…
En gammal räknebok med själ
Jag köpte en gammal räknebok på Statsmissionen för några veckor sedan som kom från slutet av 1700-talet och som bla beskrev Arithmetica, lustiga frågor och inte minst italienska redovisnings principer. En del böcker har själ så därför tog jag några fotografier av boken. Du kan klicka på bilderna ifall du vill läsa dem högupplösta.
Pacifism: Den 22-åriga pacifistens grav
På Kalmars Södra kyrkogård, vackert beläget bredvid Kalmar slott, finns en gigantisk granit gravsten med en ingravering av ett gevär som bryts. Det är samma välkända symbol som Svenska Freds använder i sin logotype.
Gravstenen är rest till minne av en 22-årig pacifist vid namn Rickard Almskoug som föddes 25 november 1887. Almskoug räknas som en av Sveriges första dokumenterat politiska vapenvägrare.
Den viktigaste frågan i historieskrivningen
Moberg skriver i boken Otrons artiklar om bondeupproren i Möre på 1620-talet pga tvångsutskrivningarna till kriget i Polen 1624 som gjorde att Sverige kom i konflikt med Habsburg som skickade hjälptrupper till Sigismund.
I boken skriver han att den viktigaste frågan var denna:
Varför hade regementets meniga soldater lämnat sin hembygd och följt kungen utomlands, ända ner till Sachsen?
Vad jag tycker om med Moberg är att han ställer frågorna som få andra historiker ställer och givetvis var frågan viktig eftersom han kom från en soldatsläkt. Där den vetenskapliga metoden inte längre fungerar tar han sig med konstnärens rätt friheten att beskriva det historiska händelseförloppet. Givetvis blev han tungt kritiserad men trots det är det uppenbart att Moberg ägnade sig åt tung grundforskning i sitt research.
I den här specifika frågan om Gustav II Adolf, med tilltalsnamnet den stora, retade sig Moberg på att han ansågs vara den största kung vi någonsin haft. Äldre historieforskning beskriver kungen som den stora hjälten och trosmartyren som hjälpte protestanterna i Tyskland. Moberg nämner också 6 belagda fall då katoliker eller jesuiter avättades i Sverige under Gustav II Adolf regeringstid. Frågan som Moberg ställer sig är varför Sverige bedrev maktpolitik under religionens täckmantel och det är frågan som han vill veta mer om.
Gissningsvis var det Axel Oxenstierna den som hade mest att vinna på krig. Under kriget med Polen hade han ansvar över flottans och arméns försörjning inklusive mat och pengar och blev Sveriges regent när kungen hade dött. Intressant är att kardinal Richelieu, som stod mot Habsburg, hade korrespondens med Axel exempelvis brev daterat 4:e februari 1633.
Psykologin för att få människor att kriga
I boken Tärningskast om liv och död av justietierådet Birger Wedberg skriven 1935 finns det vissa ledtrådar kring vad som fick pojkarna att gå ut i krig. Gustav Adolfs krigsartiklar av den 15 juli 1621 omfattar sk decimatio. Det var en bestraffningsform som kom från den romerska militärstraffrätten och tillämpades när en hel grupp gjorde myteri, visade feghet eller dylikt. Innebörden var att överbefälhavaren införden samlade hären lät, genom lottkastning, bland de skyldiga ta ut var 10:e person för att avrättas medan de övriga slapp undan med lindrigare straff.
I Gustav Adolfs artikel 74 står det: av de gemene tages var tionde man med lott ut och hänges. År 1613 tillämpades decimation mot förrymda soldater . Leksandsprosten Terserus höll ett försvartstal för dalkarlarna inför kungen vid riksdagen januari 1614. Terserus berättade då om ett rykte som sa att alla förrymda knektar skulle straffas och upphängas vilket gällde 600 unga karlar och det hände sig att Jacob Tomesson lät ”hänga några opp i galgan sent emotnatten”. Detta vållade buller och oro, ty man mente att de hängda voro ej mer skyldiga än de andra ”icke heller hade de kastat lott därom efter Ers Kungliga Majestäts befallning”.
Att var tionde man efter lott förverkat livet stadgades för vissa fall även i krigsartiklarna av 1683 och 1798. Först med 1868 års krigslag försvann decimationen ur Sveriges militära straffrätt.
Malmström skiver att han kan från de 250 år varunder bestraffningsrätten hos oss uppbars av skrivna lagbud, inte anföra något enda fall då det tillämpats – om man icke som sådan tillämpning vill räkna avstraffningen av de i stora daldansen inblandade soldaterna: De som deltagit redan i rekrytoroligheterna 1742 blev allesammans straffade med spö, av de övriga var trettionde efter lottkastning. (Malmström III s. 200 f.)
Legosoldater
En annan bidragande orsak till att Sverige var engagerat i 30-års kriget var legosoldater. Två länder som bidrog med många legosoldater till den svenska armén var Schweiz och Skottland. Från Skottland kom 13-14 000 legosoldater som tjänstgjorde i den svenska armén. Det verkar som om dealen var att de fick landområdeneftersom många skottska officerare sl0g sig senare ner i Sverige där familjenamnen fortfarande finns exempelvis Hamilton.
Källor:
Vilhelm Moberg: Otrons Artiklar
Birger Wedberg ”Tärningskast om liv och död”
Swedish and the world ”documents from the Swedish National archives” s.18,19
Myten om den kvinnliga rösträtten och den allmäna rösträtten
Tyvärr finns det krafter som vill förändra den svenska historiebeskrivningen kring kampen för rösträtten eftersom det är ett fundament för vår nuvarande demokrati. Många feminister nämner gärna att det ultimata beviset är att kvinnor diskrimineras är att de inte fick rösträtt förrän 1921. Men den politiska maktordningen handlar inte endast om kön (sk manlig könsmakts ordning) utan kanske i högre grad om socioekonomiska aspekter – där det genetiska släktskapet med den styrande klassen under 1900-talets början dvs adeln var en betydande faktor för den politiska makten.
Män från arbetarklassen fick i stort sett inte rösträtt tidigare än kvinnor av samma socio klass vilket man inte brukar nämna i historieskrivningen. Trots det var det männen från socialgrupper med mindre ekonomiska resurser som drev på de politiska reformerna och riskerade livet för reformerna.
Den svenska kvinnliga rösträttens historia
Redan 1862 hade kvinnor med egen sk debetsedel kommunal rösträtt. Kvinnlig rösträtt för val till första kammaren i Sverige infördes några år senare (1866) vilket var samma år som den gamla ståndsriksdagen ersattes med tvåkammarriksdagen. En förutsättning för den kvinnliga rösträtten var att kvinnan var förmögen vilket innebar att det knappast var några samhällsomstörtande politiska krav som skulle komma att framföras. Rösträtten var inkomstgraderad dvs påverkade hur många röster man hade och om man överhuvudtaget fick rösta. Till första kammaren hade bolag rösträtt och bolagen kunde in på början av 1900-talet ha upp till 40 röster. I Sverige motionerar 1884 den liberala redaktören F.T Borg i 2:a kammaren om valrätt och valbarhet för kvinnor på samma villkor som för män.
Den kvinnliga rösträttsrörelsen låg i tiden internationellt och väntade på att bli väckt i Sverige som var långt ifrån ett progressivt land i frågan. I England väckte den liberala nationalekonomen och filosofen John Stuart Mill en motion om politisk rösträtt för kvinnor 1866. Frågan var därefter nästan årligen föremål för motioner i det engelska parlamentet. I England fanns också de beryktade suffrageterna som vägrade betala skatt men dessa hade ingen motsvarighet i Sverige. I USA var det delstaten Wyoming som var bland de första att ge kvinnor politisk rösträtt 1860. På ön Man (gissningsvis Isle of Man) fick alla kvinnliga husägare politisk rösträtt 1880 och 12 år senare omfattades även alla kvinnliga skattebetalare. I Australien fick kvinnor politisk rösträtt 1902 och de kunde även bli valda inom det Australiska statsförbundet.
Bildtext: 1879 den stora Sundsvallsstrejken
1902 var frågan om proportionerliga val och en rösträttsreform för första gången under en seriös diskussion i riksdagen. Det var tre ledamöter av konstitutionsutskottet som föreslog en rösträtts reform med proportionella valsystem till val av riksdagsmän i 2:a kammaren.
1902 bestod hela Sveriges befolkning av 5 175 000 personer av dessa var bara 382 075 röstberättigade. Färre än 7,4% av hela folkmängden hade rösträtt. Det var bara 27,7% av samtliga män över 21 år som hade rösträtt. Internationellt var Sveriges siffror urursla ifall man jämförde med exempelvis Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike mfl
1902 motionerar Stockholms borgmästare C.A Lindhagen i 2:a kammaren om en utredning och förslag angående kvinnors rösträtt men 1:a kammaren avslår utan votering. Däremot går förslaget upp i 2:a kammaren och avslår 111 mot 64. Två år senare motionerar landshövding C.A. Sjöcrona i första kammaren om politisk rösträtt för kommunalt röstberättigade kvinnor. Det hör till saken att hans fru var en framstående kvinna som hette Bertha Sjöcrona och beskrevs som landshövdingefru i tidningen Idun.
1:a kammaren avslår 90 mot 49. Och så fortsätter motionerna att hagla in under de närmaste åren med initiativ från Sjöcrona, Hörnsten, Lindhagen, Bergström och socialdemokraten Hjalmar Branting mfl. 1907 kom ett vilande förslag om kommunal valbarhet för kvinnor utom till landstingen.
Den politiska makten kring sekelskiftet
Det finns ett gammalt talesätt att äpplet faller inte långt från trädet men de kan ju även ha ett samband med att personer med vanliga sk -son namn utestängdes från i stort sett samtliga viktiga befattningar inom departement såväl som på regional nivå (landshövdingar).
Vilka hade den politiska makten?
Att läsa listan med högre tjänsteman i olika departement år 1903 är nästan lika spännande som att läsa adelskalendern. Speciellt anmärkningsvärt var det att inom Utrikesdepartementet var det nästan en regel attt vara greve eller friherre för att skickas till en beskickning som motsvarade dagens ambassadörer. Exempelvis hittar vi friherre Bildt i Storbritannien och andra kända efternamn.
Efternamnen var strikt reglerade i ett kungligt brev från 1705 med risk för döden rörande villkoren för s.k Delinquent att ändra sitt namn från sitt sk fadersnamn. 1752 års lag skärpte och förbjöd militärer att använda adliga släkters namn. Syftet var att underlätta att skydda adelns ekonomiska intressen och politiska makt. Så sent som 1898 väcktes namnfrågan av P. Wieselgren för att komma fram till en rättsordning kring släktnamnen.
Bildtext: 1909 De svenska arbetarnas storstrejk
1909, samma år som de svenska arbetarnas storstrejk, infördes rösträtten för män, men de män med högst inkomst hade fortfarande flest röster. Röstlängden var gjord så att ifall en person exempelvis betalade 10 kronors skatt fick han en röst. För varje 100 lapp fick han en extra röst ända tills han kom upp i 10 röster. Efter 1000 kronor i skatt fick han istället en röst för varje påbörjad 500-tal vilket innebar att en person med 16 000 kronors inkomst hade 40 röster.
Hur de styrande förklarade det odemokratiska systemet för barnen
I läsebok för Svenska folkskolan som kom ut 1912 av Lennart Ribbing finns ett intressant kapitel om den kommunala rösträtten som försöker förklara det orättvisa röstsystemet för barn och varför vissa män hade 40 röster.
Ribbing ansåg att det var rätt att en person som betalade mer i skatt också hade mer att säga till om och gjorde en haltande liknelse ifall en grupp personer köpte en kamera och satsade olika mycket pengar i projektet.
Dessutom rättfärdigade Ribbing orättvisan med att ingen kunde minsann rösta för mer än en tiondel av kommunens röstetal! 10 procents regeln innebar att en storpatron teoretiskt skulle kunna få avstå några av sina 40 röster ifall de var väldigt få personer i kommunen som hade rösträtt. Läseboken tog inte upp exemplet att samma storpatron kunde ha flera bolag som vart och ett gav 40 röster och dessutom troligtvis hade några stycken välbetalda i sin löning som också hade många röster…
Ribbing avslutade stycket om den kommunala rösträtten med meningen:
En sak bör man dock städse besinna, och det är, att ingen lag kan finnas så fullkomlig, att den ersätter god vilja.
Bildtext 1914 Arbetartåget med texten svaret på kungligheternas statskuppsförsök
1914 organiserade de högerextrema bondetåget den 6:e februari där de angav kursen med ökade militärbördor, större makt åt kungadömet och högern. Kungen bröt mot parlamentarismens praxis i försvarsfrågan och den liberala regeringen Staaf protesterade. Borggårdskuppen lyckades och kungen vägrade att följa konstitutionen och delge regeringen vad han tänkte företa sig i politiken. En höger regering bildades med Hjalmar Hammarsköld som statsminister och K.A. Wallenberg som utrikesminister. Organisationen Försvaret främst var en högerextrem organisation med stora resurser som satte igång propaganda för ökad militarism. Gustav V och drottning Victoria arbetade för att Sverige skulle delta i kriget på Tysklands sida. källa C.J Björklund ”Anarkist och Agitator”s. 174
1916 vid en hästutställning på Cirkus på Djurgården fruktade man för ett attentat mot kung Gustav V. 1917 pratades det lite hånfullt om potatisrevolutionen i Sverige. Det handlade om livsmedel och kvinnorna mötte upp och ordnade ibland egna demonstrationståg. Även bland marinen och armen hölls möten med revolutionär stämning. Enligt polisen var det ungsocialisterna som planerade attentat mot kungen och ryktet spreds till Tyskland i tidningen ”Berliner Tagblatt” vilket dementerades. På taket till det kungliga slottet monterades det upp kulsprutor. Källa C.J Björklund s. 184
Först 1918 föreslogs lika rösträtt för män över 21 år. Bakgrunden till reformen var till viss del ryska revolutionen året innan och att makthavarna var rädda att liknande socialistiska revolutioner skulle spridas till Sverige. För att en man skulle ha rösträtt krävdes också att han genomförde värnplikten. Även om detta kravet senare skulle tas bort.
Däremot uteslöts medborgare som var omhändertagna av fattigvården att rösta. För att vara valbar till första kammaren gällde vissa förmögenhets- och inkomstvillkor så sent som 1933. Enligt folk kalendern från 1927 (som var en socialistisk kalender) stod det att lagen den 23:e december gjorde att genom åldersgränsen var över 200 000 myndiga svenska män och kvinnor berövade sin kommunala rösträtt och 600 000 myndiga män var berövade sin rösträtt vid landstingsmannavalet. I samma bok stod det att rösträtt vid val till andra kammaren tillkommer envar man och kvinna som är svensk undersåte och senast under näst föregående kalenderår uppnått 23 års ålder.
Först 1945 fick även de som levde på den tidens socialbidrag rösträtt.
Källor:
Wikipedia
Almanack för Alla år 1903 s. 83
Almanack för Alla år 1905 s. 176
Almanack för Alla år 1909 s. 181 f rubrik några data och siffror rörande den kvinnliga rösträttsrörelsen
Läsebok för svenska folkskolan av Lennart Ribbing
Illustrationerna i det här inlägget kommer från boken Folkkalendern 1927, tolfte omgången
Idun
http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/rostratt/offentligt/
Hur staten Pennsylvania en gång ärvdes
Man vill tro att i amerika finns det möjligheter för var och en att lyckas och att ens bakgrund speler inte någon större roll. Naivt…Cash is king.
Bakgrunden till det gigantiska arvet var att Kung Charles II av England hade en skuld till amiral Wiliam Penn på £16.000 vilket sonen med samma namn William Penn ärvde. Hur den här skulden uppstod går det nog att forska en hel del eftersom det var en turbulent period. Kungens far Charles den I:a avrättades under det engelska inbördeskriget och Oliver Cromwell var diktator fram till sin död 1658 så det fanns nog skäl att hålla sig vän med en amiral som styrde över en flotta. Det kan ju även funnits biologiska orsaker till arvet – tydligen erkände Charles den II minst 12 stycken barn som föddes utom äktenskapet.
När Penn begärde skulden av kung Karl fick han som betalning ett område på fyrtio tusen kvadrat miles i Amerika. I petitionen till kungen, daterat juni 1680 begärde Penn ett gigantiskt område som bestod av hela territoriumet väster om Delawarefloden och den norra gränsen i norr ”så långt som som det gick att plantera som var bebott av Indianer (”as far as plantable, which is altogether Indian.” )
Arvet var det största bidrag någonsin gjorts till en person i Amerika. Stadgan beviljades följande mars. Penn valde namnet New Wales för sin provins men kungen kallade det Pennsylvania till minne av den döda amiralen.
När det var klart kunde Penn erbjuda billig mark till emigranterna (kväkare). Prislappen för marken var 40 shilling för 100 tunnland och de kunde köpa ”aktier” för 5.000 hektar som kostade 100 pound. Den 24:e augusti 1682 skrev Hertigen av York som var broder till Charles den II och gav staten Delaware till William Penn. Men hertigen av York var definitivt ingen fattiglapp – han hade tidigare fått New York av sin bror kungen.
Lektionen man kan lära sig är att om man ska tjäna pengar ska man alltså ta en kollektiv tillgång och sälja den vidare till andra. Det spelar ingen roll ifall du i verkligheten inte äger nyttigheten. Trixet är bara att man måste kunna legitimera att man har rätt att sälja tillgången.
Jag tänker på det ett tag och plockar fram boken ”Nya Sverige” – drömmen om ett imperium. Boken skildrar kolonin Nya Sverige som låg i Delaware en stat som ligger bredvid Pennsylvania och det var en koloni som bara bestod i 17 år från 1638.
Bild: Per Lindeström ”Geographia Americae”. Hösten 1653 var den svenska militär ingenjören Per Lindeström i den svenska kolonin Nya Sverige (som låg i Wilmington, Delaware).
Det är intressant att svenskarna misslyckades att profitera på det nya landet i väst och troligtvis gick pengaströmmarna istället till England. Varför misslyckades svenskarna? Det hade varit smartare att betala kolonisatörer för att bosätta sig i det nya landet istället för att skicka missionerande präster. Vid 1600-talets slut hade vi en stark krigsmakt som hade kunnat ge legitimitet.
Lite funderingar som President av Galaxen…
Idag finns det företag som säljer delar av månen och stjärnor exempelvis International Star Registry (ISR). Då man får ett certifikat att man äger en stjärna.Hittills har de sålt mer än 1 miljon certifikat. Tydligen är det bara The International Astronomical Union som är auktoriserad att namnge astronomiska enheter. Men vem är det som anser att bara de kan göra det?
Det finns ungefär 200 miljarder stjärnor i vår galax Vintergatan. Jag anser att stjärnor inte kan ägas utan att det utgår någon sorts skatt. Just det – beskatta de jäkla stjärnprofitörerna.
Som president tycker jag det är bättre att beskatta stjärnägarna med någon sorts progressiv sol och liv skatt. Dvs principen att det utgår högre skatt ifall det finns stora energikrafter att utvinna av systemet. Dessutom bör det vara en betydligt högre skatt ifall det finns större förutsättning för liv. Dessutom kan man ta ut en kometskatt, svarthål skatt, planetskatt, mån skatt, asteroid skatt etc. Sedan kan man ta skatt på skatten ungefär som Svenska staten gör med alkoholskatt där man räknar moms efter det att alkoholskatten är pålagd. Sverige har ett fantastiskt skattesystem som redan är anpassad för rymden och Galaxen. Därför tycker jag att Svenska Skatteverket borde ta ansvaret att beskatta galaxen. Rymdmomsen i Galaxen borde väl ligga på minst 25% och de all galaktiska arbetsgivaravgifterna kring 50% (inklusive semester ers). Jag funderar om jag ska skicka ett mail till skatteförvaltningen och höra vad de anser om att koordinera skattesystemet för Galaxen och vår närmsta världsrymd. De skulle nog bara skratta åt mig och avfärda mig som en klantskalle utan anknytning till verkligheten.
Jag måste nog sova på saken. Jag tror jag har en stor sak på gång ifall jag kan skaffa legitimitet för mina idéer.
Hur de Brasilianska bankerna startades
Under de koloniala åren hade Brasilien ständiga problem med brist på valuta. Kung John VI av Portugal och Brasilien grundade Banco do Brazil 1808 som fanns till 1829. När kungen återvände till Portugal 1821 tog han med sig all valuta och ädelmetall som han kunde få tag på och Banco do Brazil gick i konkurrs första gången. Fattigdomen i Brasilien blev extrem eftersom mynten gjordes i koppar. När banken las ner 1829 grundades ett system av ”Treasure” (svåröversatt men troligtvis efter nordamerikansk förebild) och valutan milreis som följde pound sterling. Valutan minskades under åren kraftigt från 67,5 till pence till 43,5 vid 1833 och till 27 pence år 1846. En bank grundes i Brasilien med ensamrätt att trycka papper genom sammanslagning av Bank of Baron of Mauá (med kopplingar till Rotschild) och Banco Comercial. 1864 var det en stor depression och rätten att trycka papper övertogs återigen av ”Treasure” ett system som fanns till 1888.
I Brasilien var det revolution 1889. Kejsaren flydde och Deodoro blev Brasiliens förste president.
Jag läser i Illustrerad tidning från 1889 om det nybildade Republiken Brasiliens Förenta Stater att:
”…trots allt slöseri med statens medel- och det oerhört dyra kriget mot Paraguay har statens kredit i utlandet varit den bästa…
Enligt Rio tidningen Gazeta de Noticia från 13:e oktober (troligtvis 1889) lyckades Rotschild konvertera Brasiliens utländska skuld till 4% ränta. Genom denna operation besparas landet en årlig avgift av ca 438 000 pd st. Kursen har stått över pari och det brasilianska pappersmyntet har sålede, haft sitt fulla värde i guld (en milreis=2 svenska kronor) under det att Argentinska republikens pappersmynt fallit över 50% under sitt nominella värde. Även staden Rio upptog för en kort tid sedan ett större lån i London till 4% ränta. Den vanliga räntan i Brasilien har varit 10% för medelstora städer som behövt lån, privatpersoner betala ofta vida mera. Om republiken kommer att åtnjuta samma kredit återstår att se. Stora materiella intressen, för att ej nu tala om dynamiska stå på spel, och Europa, synnerligast England, kommer sannolikt ej att förhålla sig likgiltig inför den timade omstörtningen, som ännu är oberäknelig med avseende på sina följder.
Ty revolutioonen kan lätt medföra ett krig med Argentinska republiken eller ett inbördes krig, i händelse kronprinsessans gemål verkligen stannat och ställt sig i spetsen för en kontrarevolution, eller – värst av allt- ett raskrig. De senaste tidningarna som gå till den 20:e oktober tala om ett nybildat hemlig sällskap bestående av frigivna negerslavar vilka kalla sig Irmandade dos Almas (själarnas brödraskap). Dessa har i provinsen Sao Paolo redan börjat sin verksamhet som består i förövandet av stölder och mord; synnerligen försöker man förgifta sina forna herrar, plundra deras plantager osv. Tidningarna innehålla långa, detaljerade artiklar om detta sällskap, som nog förtjänade sitt eget kapital.”
Ja ha då vet man hur Brasilianska banker startades…Ockerräntor på 10% och uppåt till världens mest inflytelserika släkt Rotschild finansierade från London. Rotschild gav stora lån till de som var allierade med England. Det skulle vara intressant att forska djupare i det här området och hur de stora skulderna som finns i Sydamerika i verkligheten kom till och vilka som tjänade på det.
Efter revolutionen övervakade det utländska kapitalet och stoppade alla ansatser till att skapa inhemska industrier. Det förekom att brittiska intressen köpte upp brasilianska fabriker bara för att lägga ner dem direkt – för att förhindra konkurrens. Landet var kringskuret på sina möjligheter till ekonomisk utveckling – tack vare de växande skulderna till utlandet. Funding-lånet från år 1898 innebar att alla tullinkomster från Rio de Janeiro, vinsten från järnvägen samt vattentillgången i Rio konfiskerades som återbetalning på utlandsskulden – alternativet till skuldåterbetalningarna kunde leda till utländsk intervention från England. Den största engelska banken, The London and Brazilian Bank, hade mer tillgångar än Banco do Brasil som gick i konkurs 1898.
På Lloyds hemsida kan man läsa att deras anknytningen till Sydamerika började 1918 med förvärvet av London och River Plate Bank. En senare fusion med London and Brazilian bank resulterade i Bank of London and South America (Bolsa).
Intressant är att Rotschilds wikipedia inte med en mening nämner Brasilien vilket visar hur pass stort finansiellt imperium som denna dynasti förfogade över.
Kommentar: Jag har gjort mindre korrigeringar på citatet från Illustrerad tidning för att använda modern svenska.
Källor:
A history of Modern Brazil, 1888-1964
avJosé Maria Bello
Illustrerad tidning 1889
Krupps affärsmetoder innan världskrigen bröt ut
En liten röd bok i min bokhylla heter ”Det befästa fattighuset” och har underrubriken ”Antimilitarisk och socialistisk handbok”. Vad som gör boken intressant är att den är tryckt 1914 dvs samma år som första världskriget bröt ut.
Det finns flera avsnitt i boken som fångade mitt intresse och ett litet stycke handlade om Krupps affärsmetoder. Krupp är ju det tyska företag som kanske mest associeras med Tyskland och de båda världskrigen eftersom de försåg diverse länder med tanks och kanoner. I början av 1900-talet var det Europas största företag.
”Nyligen har vi upplevat de oerhörda avslöjanden som socialdemokraten Liebknecht gjort i tyska riksdagen angående den bekanta firman Krupps affärsmetoder…Liebknecht visade med klara papper, att denna firma -vars innehavare i sitt hemland gälla för mönster av patriotism och som äro kejsar Vilhelms personliga vänner – låtit i Berlin på krigsministeriet stjäla hemliga militära dokument, av vilka den kunnat ha affärsintresse; den har i Paris underhållit agenter, som haft till uppgift att muta franska tidningar för att få dem att skriva hetsartiklar mot Tyskland….så att firman skulle kunna påräkna nya stora leveranser; och så visade Liebknecht bla att firman Krupp levererat krigsmaterial 20% billigare till Amerika än till sitt eget älskade fädernesland Tyskland.”
Vad hände med Liebknecht?
Jag satte igång med att Googla och han var tydligen socialist och kommunist men kanske framförallt pacifist. Han skrev om militarismen i sin bok Militarism och Anti-Militarsim som kom ut 1907 och boken gjorde att han skickades till fängelse.
Liebknecht blev ledamot i den preussiska Riksdagen och tog upp frågan om krigsindustrin som leddes av Krupp och önskade internationell solidaritet som han ansåg var verktyget i kampen mot militarismen. Han välkomnade 1905 års revolution i Ryssland och gav den tyska regeringen kritik eftersom de stödde tsaren. Istället tyckte han att det tyska proletariatet skulle ge sitt stöd till det ryska folket.
Senare uteslöts Liebknecht av det socialdemokratiska partiet då han var den enda som i den tyska riksdagen röstade emot krigskrediter två år INNAN första världskriget bröt ut. Liebknecht och en annan förgrundsfigur Rosa Luxemburg blev brutalt mördad 15: Januari 1919 och blev efteråt nästan martyrförklarade i Tyskland.
Tänk om de tyska politikerna inte hade gett krediterna till Tyskland 1912 då kanske vi inte hade haft 2 stycken världskrig utan en annan världsordning.
För Krupp gick det betydligt bättre både under första och andra världskriget. Under första världskriget producerade de nästan allt artilleriet för Tyskland. 1921 köpte företaget svenska Bofors. Under hyperinflationen 1923 tryckte företaget Krupp sin egen valuta sk Kruppmarks vilket kunde användas i Essen vilket var den enda stabila valutan i den regionen dvs företaget var mäktigare än staten. Under 2:a världskriget producerade de tanks, artilleri, båtar, u-båtar…
Problemet är att det går att lobba till sig stora kontrakt från ett fåtal politiker och detta i sin tur gör att vänskapskorruption har väldigt lätt att få fotfäste. Det visar också betydelsen av transparens och öppenhet vid stora kontrakt. Min slutsats är inte socialistisk utan den raka motsatsen dvs det är nödvändigt att begränsa kapital till krigsindustrin och av samma anledning är det idag nödvändigt att begränsa kapital till bankindustrin.
Låt istället pengar flöda till småföretag och minska arbetsgivaravgiften i Sverige.
Källor:
Det befärsta fattighuset
Antimilitaristisk och socialistisk handbok
Frans förlag
Pris 25 öre
Under redaktion av Z.Höglund, Hannes Sköld, Fredrik Strm
Samt
Wikipedia