Kristen nationalism är en ideologisk rörelse som kombinerar starka nationalistiska element med en särskild betoning på kristna värderingar och övertygelser. Denna rörelse strävar efter att forma offentlig politik och kulturella normer baserade på en specifik tolkning av kristendomen som är starkt kopplad till nationell identitet.
Det är vanligt bland vissa grupper av kristna nationalister att tro att USA har en särskild, utvald roll i världshistorien. Denna tro baseras ofta på en tolkning av religiös text som ser nationen som ett nytt, utlovat land med ett gudomligt uppdrag. Denna uppfattning kan ibland sammanflätas med idéer om amerikansk exceptionalism, vilket är tron att USA skiljer sig från andra nationer genom sina unika värderingar om frihet och demokrati.
Statement of Christain Nationalism
Inom vissa tolkningar av kristen nationalism kan det verka som om kyrkan och dess läror anses stå över sekulär lag. Denna synsätt bygger ofta på uppfattningen att gudomliga eller bibliska lagar är högre och mer bindande än mänskligt skapade lagar. Anhängare av denna ideologi kan argumentera för att civila myndigheter bör underordna sig religiösa principer och direktiv, vilket kan innebära att kyrkan på sätt och vis får en överordnad roll i samhällsstyrningen.
Uttalandet om kristen nationalism” eftersträvar ett skriftbaserat styrelsesystem där Kristus-utsedda ”civila magistrater” utövar auktoritet över det amerikanska folket men även andra nationer omfattar alla myndigheter som ska ha lydnad till Kristus.
Kristen nationalism är ett styrprincipsystem baserat på läran om att Kristus regerar som högsta Herre och kung över allt skapat, och har ordnat med civila myndigheter under sig, över folket, för att styra deras område genom att bestraffa ont och främja det goda för Hans egen ära och nationens gemensamma bästa.
Efter att Herren Jesus förklarat sin suveräna auktoritet, gav Han det stora uppdraget och befallde sina följare, stärkta av Hans eviga närvaro, att göra lärjungar av ”alla nationer”.
Vi bekräftar att Kristi uppdrag till kyrkan att göra lärjungar av alla nationer, döpa dem och undervisa dem att följa allt Han har befallt inkluderar även civila myndigheter som ska kallas till omvändelse, tro och lydnad till Kristus. Kyrkan ska instruera civila myndigheter om deras identitet och plikter som tjänare inför Kristi tron. Detta ansvar är en del av det Stora Uppdraget.
Det teokratiska ”Statement on Christian Nationalism” är mycket nära kopplat till ledarna för Projekt 2025 (ledd av Heritage Foundation). Manifestet publicerades online och redigerades av Trump/Heritage-alumnen William Wolfe.
Rörelsen kan ta sig olika former i olika länder, men gemensamt är ofta en önskan om att ”återkristna” samhället, prioritera kristna värderingar i lagstiftning och skola, och i vissa fall även att begränsa inflytandet från andra religioner och kulturer som inte ses som del av den nationella identiteten. I USA, till exempel, kan det innebära en stark koppling mellan amerikansk patriotism och evangelikal kristendom.
Enligt den senaste undersökningen från Pew Research Center, som är en av de mest pålitliga källorna för information om religiösa trender i USA, identifierar sig omkring 63% av amerikanerna som kristna och 20% av de vuxna som katoliker.
Ungefär 100 högerorienterade organisationer har anslutit sig till Projekt 2025, en omfattande plan för att kontrollera (och i vissa fall avveckla) federala myndigheter om Trump eller en annan republikan vinner presidentvalet i år. Många av dessa organisationer leds av kristna fundamentalistiska politiska aktörer vilket antyder att de kan använda planen för att tvinga alla amerikaner att underkasta sig deras extrema religiösa övertygelser. Källa
Många i den här rörelsen stödjer Putin och Ryssland
Många inom den här rörelsen stödjer Vladimir Putin och hans politik, vilken ofta framställs som ett försvar för traditionella kristna värderingar mot vad de uppfattar som en sekulariserad och ”woke” västerländsk kultur. Putin har framhävt och främjat den rysk-ortodoxa kyrkans roll i det offentliga och politiska livet i Ryssland, vilket har attraherat beröm från vissa konservativa kristna grupper som ser detta som ett motstånd mot moderna sekulära och liberala tendenser.
Dessa grupperingar kan se Putins Ryssland som en bastion för kristna värderingar i en tid där de upplever att sådana värderingar undermineras i deras egna samhällen. Detta fenomen har observerats bland vissa kristna nationalister i USA och andra delar av världen, där det finns en uppfattning om att Putin står upp för kristna principer genom sin politik.
Exempel på politiska frågor som drivs
- Sociala konservativa frågor:
- Abortmotstånd: Kristna nationalister är ofta starkt emot abort och stödjer lagstiftning som begränsar eller förbjuder abort.
- Motstånd mot samkönade äktenskap: Många förespråkar traditionella familjevärderingar och motsätter sig lagstiftning som stödjer äktenskap mellan personer av samma kön.
- Religionsfrihet:
- De tenderar att prioritera religiös frihet, särskilt för kristna, vilket kan inkludera rätten att agera enligt religiösa övertygelser i arbetslivet och offentliga sammanhang.
- Nationell suveränitet:
- Motstånd mot globalism: En stark betoning på nationell identitet och suveränitet, med en skeptisk inställning till internationella institutioner och avtal som uppfattas minska nationell kontroll.
- Invandringskontroll:
- Strängare invandringslagar och gränssäkerhet, ofta motiverat med att bevara nationell och kulturell identitet.
- Utbildningspolitik:
- Stöd för skolpolitik som speglar kristna värderingar, inklusive skolböner och bibelbaserad undervisning i offentliga skolor.
- Försvar av traditionella värderingar:
- Ett allmänt motstånd mot det som uppfattas som sekularisering av samhället och en förskjutning från traditionella kristna normer.
- Rättsliga och politiska strukturer:
- Förespråka för domare och politiker som stödjer konservativa kristna principer och värderingar.
Skattebefriad propaganda
Generellt sett är religiösa organisationer och kyrkor i många länder, inklusive USA och delar av Europa, skattebefriade. Detta innebär att de inte betalar inkomstskatt på donationer, trossamfundsbidrag och andra former av inkomster som direkt relaterar till deras religiösa och icke-kommersiella aktiviteter. Dessutom är ofta fastigheter som ägs och används för religiösa ändamål undantagna från fastighetsskatt.
Skattebefrielserna grundas på principen om religionsfrihet och idén att icke-vinstinriktade, religiösa organisationer bidrar till samhället på sätt som liknar andra ideella organisationer.
About The Author
Svenska 
English