Ekonomi är ett stort område och enligt mig den vackraste vetenskapen. Min son brukar säga att jag brukar relatera det mesta till ekonomi så det handlar inte bara om affärer…
Vi klagar alltid på skatterna i Sverige men vi är faktiskt inte längre i topp på listan. I Sverige är skatternas andel 45.8% av BNP vilket är extremt högt i jämförelse med andra länder. Men det finns en handfull länder där medborgarna faktiskt betalar mer skatt än Sverige. Vårt grannland Danmark har tex passerat oss och ligger numera på 48.2%.
Men inte ens Norden har det största skattetrycket eftersom det finns andra länder i världen som har betydligt högre skattetryck. På den afrikanska kontinenten finns det några länder som sticker ut och det är inte de framgångsrika afrikanska länderna precis. Diktaturen Eritreas skattebörda är 50% och kungariket Leshoto har en skatteandel på 57.7% av BNP. Det kanske ska nämnas att BNP/invånare i diktaturen Eritrea var 1200 USD (2009) medan Leshoto hade en BNP på blygsamma 1700 USD. Landet so
m kniper 1:a platsen på skatter i världen är Östtimor där medborgarna lägger ofattbara 342% av BNP i skatter.
Läser i SvD att riksbanken klagar på att det inte finns någon konkurrens i Sverige inom banksektorn eftersom det bara finns 4 storbanker och Danske bank som är med och sätter STIBOR-räntan. Att det är få banker som bestämmer räntan borde innebära risk för manipulation liknande det som en gång hände i LIBOR (London). Riskbanken säger att man tycker det -är underligt att det är så svag bankkonkurrens och att det inte finns fler aktörer inom banksektorn.
Men från tjänstemannahåll vill man inte ha flera banker eftersom det innebär mer jobb och att storbankernas inflytande minskar. Dessutom är det ett smart karriärdrag att gå på nya aktörer för att visa att myndigheten är kraftfulla och det är enklare att gå på en ny spelare än en storbank som har betydligt större resurser. Därför finns det tjänstemän inom myndigheter som väljer att slå ner mot mindre aktörer inom finanssektorn. Senaste utspelet handlade om 2 myndigheter (finansinspektionen och konsumentverket) som nästan tävlade med varandra att få bort finansinstitut som betalade högre ränta och som inte hade någon säkerhet i form av statlig insättningsgaranti. Enligt tjänstemannalogiken är det tydligen större nytta med banker som inte betalar någon ränta alls på lönekontot men som betalar in avgifter i form av bankgaranti.
Varför öppnar staten upp konkurrensen inom bankmonopolet?
Stefan Löfven och Mikael Damberg debattinlägg hur småföretag ska bli sossarnas nya fokus är lovvärt och småföretagare är en grupp som sossarna definitivt skulle kunna få med sig – men knappast med detta utspel. När jag läser deras förslag låter det DDR-byråkratiskt och från 80-talet. Det här är vad de borde göra för att få kontakt med småföretagare Läs mer →
Det går bra nu för Sverige! Det ansedda ZRS (Zombie Research Society) har kommit ut med 2013 års lista. ZRS har efter en del lobbyarbete fått med Sverige på 10-i-topp listan över länder som bäst klarar Zombie attacker. Förra året var vi inte ens med på listan…
Hög ranking i Economist oxå…
Om man får tro Economist lista över länder finns det bara 11 länder som har högsta rankningen hos de 3 stora ratinginstituten Moodys, S&P och Fitch vilket Sverige ocksp kvalar in på. Av dessa är det bara 5 länder som har inte har negativ budget balans och inom denna gruppen hittar vi länder som: Norge, Tyskland, Schweiz, Sverige och Singapore. Inom gruppen utan negativ bytesbalans har Sverige minst skuld i procentuell andel av BNP vilket landar på 37.1%.
Jag blev inspirerad av en artikel i Forbes om Hitbliss som verkar ha utvecklat annonseringsmöjligheterna i streaming media så jag har anmält mig som betatestare. Betalningssätt är vad som är det intressanta. Kunderna kan välja att betala för sändningarna styckevis med kreditkort eller också de kan titta på 30-sekunders annonser för att bygga upp enn kredit. Efter två eller tre annonser kan de flesta kunder tjäna tillräckligt för att köpa en show eller hyra en film utan avbrott.
Vid anmälan får de tillgång till mitt Facebook konto och de har gratis innehåll. www.hitbliss.com/
I veckan sa riksgäldchefen och den gamla moderatledaren Bo Lundgren att han måste rådbråka sin hjärna då han tvivlade på riksbankens kompetens. – Hur jag än rådbråkar min hjärna har jag svårt att se ett scenario där vi inte kan låna i dollar, det är en överdriven rädsla, säger Bo Lundgren. Läs mer →
Äntligen har det gjorts en vetenskaplig studie kring kompisröstningen i melodifestivalen i Europa under åren 2009-2012. Forskarna har mätt den sk ”friend-or foe koefficienten” där forskarna använt en normalfördelningskurva för att mäta vänskapen mellan olika länder på en skala från -1 till 1. Varje nod representerar ett land. Blå kanter representerar positiva vänskapsband mellan länderna och de röda linjer visar ifall det finns negativa strömningar mot landet.
Studien visar att det politiska och ekonomiska klimatet i EU troligtvis påverkar uppfattningen av olika länder och hur samhällen förhåller sig till varandra. I nedanstående bild som visar det året som Sverige vann med Loreen fanns det tex negativa strömningar mot Sverige från länder med stora budgetunderskott som Grekland, Italien och Portugal. Samtidigt var det många länder inte minst Portugal, Irland och Danmark som var positiva till Tyskland – Europas tillväxtmotor.
Jag surfar in på en amerikansk konservativ tankesmedja (heritage.org) och testar en snygg applikation som listar alla världens länder. De visar ländernas ”ekonomiska frihet” och allting presenteras med snygga grafer. Heritage rankades 2009 som USA:s femte mest betydelsefulla tankesmedja så organisationen har ett visst inflytande.
Enligt Heritage innebär lägre skatt och kostnader i offentlig sektor (och lite andra godtyckliga makroekonomiska variabler) större ekonomisk frihet för de olika länderna. Sverige rankas på en 18:e plats och att man tagit några placeringar sedan 2009. Svenskarna är tydligen mindre ekonomiskt fria än Danskarna (plats 9) eller Estländarna (plats 13) trots att Estländarna har en BNP per capita som ligger en bra bit efter Sverige.
Vilket land är det mest ekonomisk fria…
Hongkong kniper första platsen som det ”mest ekonomisk fria landet” enligt den konservativa tankesmedjan. Fast i bedömningen kring ekonomisk frihet kan knappast miljön spelat någon roll eftersom miljön och luftföroreningar är ett stort problem i Hong Kong. Det finns studier som visar att 2900 personer dör i förtid pga luftföroreningar i landet. Det rapporteras om utsläppsnivåer som ligger två till fyra gånger över WHO maximum gränser för utsläpp!
Ekonomisk frihet är ett extremt godtyckligt mått
Alltså om ”ekonomisk frihet” sätter in variabler som svavel och koldioxid i sina modeller skulle man kunna placera Hongkong på en betydligt sämre placering – men de kanske inte är riktigt det tankesmedjan vill visa. Jag undrar vad som händer ifall utsläppsnivåerna ökar ännu mer. Förutom att invånarna drabbas av ännu mer huvudvärk och illamående av all koldioxid – nog skulle den ekonomiska friheten fortsätta ligga på första plast med det här sättet att räkna?
Jag läser boken Sanningen om Ivar Kreuger och hittade en intressant artikel i den sista bilagan som handlar om kurs manipulation i den högre skolan som jag aldrig hört om tidigare. Börskrisen på 20-talet känner de flesta till men det har naturligtvis varit börskriser innan dess. Paniken 1907 kallades även bankpaniken eller Knickerbocker krisen var en amerikansk bankkris där New York börsen sjönk med 50% och med resultatet att stora ekonomiska värden omfördelades. Men hur skapades egentligen krisen och vilka tjänade på deflationen?
Sanningen om Ivar Kreuger skrevs av hans bor Torsten Kreuger är avsedd att rentvå brodern och att förklara hur Kreugerkoncernen, som vid den tiden var en av världens största finansiella imperier, störtades samman på några veckor. Det sista dokumentet i boken är en inlaga av Johannes Lang.
Enligt Johannes Lang genomförde JP Morgan och John Rockefeller medvetet den amerikanska penningkrisen 1907. De gick samma i juni 1906 och planerade att deflation skulle bryta ut i New York i augusti 1907. De började med att säga upp krediter i London och ta hem guld för 125 miljoner kronor vilket var en mycket stor summa vid den tiden. Med de regler som gällde vid den tiden var man tvungen att dra in sedlar motsvarande 350 miljoner dollar – vilket innebar att en penningkris startade i London med mycket höga räntor.
De förberedde att krisen skulle brytas ut den 22:a augusti 1907 genom att Morgan tog till sin bank stora penningsummor från andra banker genom att betala höga räntor på lån mot skuldsedlar som skulle betalas först efter den 22:a augusti 1907. Han satte pengarna i omlopp men med skyldigheten att återbetala dem till Morgan före den 22:a augusti. Av pengarna som betalades till Morgan levererade han 260 miljoner till statskassan och fick motsvarande belopp i statsobligationer. Dessa sålde han på börsen men undanhöll likviderna från marknaden.
Genom denna transaktion undandrogs marknaden ytterligare 520 miljoner dollar. Utöver detta hade Morgans banker lämnat lån på 40 miljoner dollar som förföll till betalning före 22 augusti. Med hjälp av olika transaktioner berövades marknaden 1360 miljoner dollar vilket sägs ha motsvarat 70% av det dåtida penningbeståndet i USA. Utöver detta sålde Morgan stora aktieposter till höga kurser före kraschen som han senare återköpte till bottenkurser bla aktier i stålbolag.
Om man kollar efterdyningarna så blev det ingen mindre än Rockefellers egen svärfar Senator Nelson W. Aldrich som efter krisen ledde den kommission som skulle utreda krisen -vilket i sin tur ledde fram till Federal Reserve skapades..
Källa: Sanningen om Ivar Kreuger s. 249 om Johannes Lang Wikipedia
Visste du att Luxemburg har ungefär dubbelt så hög BNP per capita som Sverige?
Luxemburg har 152 banker och hade en BNP per capita på 81 800 US Dollar 2010 vilket är överlägset högst inom EU. Sverige kommer på 3:e plats i BNP ligan strax efter Danmark som också har en stark banksektor. En stark banksektor verkar alltså vara bra för ekonomin och till Luxemburg drar bankirerna eftersom lagstiftningen och skatterna troligtvis är gynnsamma.
I Sverige har vi fyra stora banker och en vice riksbankschef Lars E O Svensson som anser att den obefintliga konkurrensen inom banksektorn är bra för Sverige med det fantastiska argumentet ”Den bristande konkurrensen bidrar till den finansiella stabiliteten”. Tänk om samma principer skulle gälla i andra branscher – då kan vi ju teoretiskt öka stabiliteten i alla branscher genom att minska konkurrensen även där! Som statstjänsteman måste det vara rätt trevligt och mysigt med chefsekonomerna från storbankerna i synnerhet när man vill ha extrema låga räntor (=”gratis pengar”) och inte någon konkurrens av andra banker. När de svenska storbankerna tillsammans med Danske Bank bestämmer STIBOR räntan finns väl ingen risk alls för räntemanipulation liknande det som hände i England med LIBOR?
Hur stor är den svenska bostadslånemarknaden?
Enligt Lars E O Svensson har vi förresten ingen bostadsbubbla och därför kan räntorna sänkas till 0.75% – tidigare om åren har han förespråkat noll ränta. Både företag och hushåll vill ha låg ränta och många bedömare förespråkar låg ränta så vi kan konsumera mer och vi får ännu billigare pengar. Enligt den eminenta källan Flashback har Svenskarna bostadslån för 2422 miljarder kr. Sveriges BNP låg på 3503 miljarder kronor under 2011. Det betyder alltså att 69% av vår ekonomi är bostadslånsrelaterade och sänks räntan så stiger bostadpriserna eller ligger på en ännu mer onaturlig nivå med snedare fördelning mellan de som har stora billiga lån och de som sitter i hyresrätter. Utöver det tas lån med huset som säkerhet för att finansiera andra saker. Vår ekonomi bygger alltså på bostadslånen och med billiga pengar och sänka räntorna subventioneras bostad och banksektorerna. Men riksbanken ska ju inte agera politiskt utan ”vara oberoende” och genom att subventionera bostadsägarna så försäkras de bostadsägandes röster – vilka är en stor väljargrupp.
Fast säg den politiker som vågar säga emot Lars Svensson när han kommer med påståenden som:
”Skulle man höja räntan med 1 procentenhet skulle bostadspriserna falla med 1–3 procent. Däremot skulle BNP samtidigt falla ordentligt, nästan 2procent, och arbetslösheten öka ordentligt, nästan 1 procentenhet.” källa
Det finns mängder av saker som skulle kunna göras politiskt. Verkligheten är komplex och det finns flera lösningar – en av dem borde vara att allokera om pengar från banklånemarknaden till företag. Sverige borde ha en industri med tanke på den arbetslöshet vi har – bubblan kommer någon gång att spricka. Varför inte lägga på en faktor för bostadslånen så att lånen blir dyrare – istället för att fortsätta subventionera bostadslånen med ränteavdrag?
************
Intressant data om Europa hittar du på Economist Economy Guide.
Lite kul att se att Sverige är det enda landet i Europa som har budgetbalans och Baltikum har den högsta tillväxttakten.
Vi klagar alltid på skatterna i Sverige men vi är faktiskt inte längre i topp på listan. I Sverige är skatternas andel 45.8% av BNP vilket är extremt högt i jämförelse med andra länder. Men det finns en handfull länder där medborgarna faktiskt betalar mer skatt än Sverige. Vårt grannland Danmark har tex passerat oss och ligger numera på 48.2%.
Det går bra nu för Sverige!
Jag surfar in på en amerikansk konservativ tankesmedja (heritage.org) och testar en snygg applikation som listar alla världens länder. De visar ländernas ”ekonomiska frihet” och allting presenteras med snygga grafer. Heritage rankades 2009 som USA:s femte mest betydelsefulla tankesmedja så organisationen har ett visst inflytande.