Jag har äntligen fått tag på boken ”Failure of a mission” av sir Nevile Henderson. Det var inte vilket uppdrag som helst som Henderson misslyckades med utan gubben var en av de som var ansvariga att förhandlingarna bröt samman i slutet i augusti 1939. Henderson hade bott i Berlin i två år när han var en av huvudaktörerna kring att förhandlingarna gentemot Tyskland bröt samman.
Boken gavs ut redan i april 1940 och bör ses som ett sätt för Henderson att förklara och rättfärdiga sina egna beslut kring förhandlingarna och krigsutbrottet för allmänheten. I april 1937 utsågs han av kungen till ambassadör i Berlin och han beskriver att vid den tidpunkten var hans tyska ”extremely rusty”. Bland det första han gjorde vid utnämningen var att skaffa två exemplar av ”Mein Kampf” för att studera på vägen till Tyskland.
Henderson började tidigt att kartlägga Hitler hur han fungerade och nazisternas organisation. Det finns mängder av information kring Hitler som han skriver om. Under sina verksamhetsår hade Henderson som vana att fråga de som var nära kontakt med Hitler vilka ledaregenskaper fühern hade. Nästan alla svarade med ordet”Fingerspitzgefühl”.
Baron von Neurath berättade att Hitler var mycket historieintresserad och studerat militären Oliver Cromwell liv. Göring bekräftade för Henderson att Hitler hade studerat Cromwell (Protector) liv och läst två böcker om honom.
Hendersons förklaring till 2:a världskriget
I appendixet finns det en del diplomatisk kommunikation mellan den kungliga engelska regeringen och ”herr Hitler” där det framgår vilka krav som Tyskland ställde vid krigsutbrottet.
Den tongivande förklaringen till 2:a världs kriget enligt Henderson var Hitlers fel. Den andra orsaken var att Hitler lyssnade på von Ribbentrop och en liten klick av Nazi veteraner och gangsters vars namn aldrig skulle bli kända. Nu under 1939 var det de som följde Hitler och Nazisterna och inte tyskarna som ras som var de verkliga fienderna. Den tredje anledningen till kriget var Heinrich Himmler och svartskjortorna inom SS och den hemliga polisen.
I boken finns flera exempel på den tidens tankar kring folkslag. Henderson reflekterade att under 1:a världskriget var det preussarna, som han ansåg hade mycket slaviskt blod i sig, som de hade sett som sin verkliga fiende. I ett stycke skriver han att inte alla diktatorer är förkastliga och antyder att Hitler kanske dragit paralleller med judarnas i Tyskland med Ataturk (Mustapha Kemal) som byggde upp det nya Turkiet och hur han hade utvisat grekerna ur landet. (sid 21).
Vad Henderson tyckte om Göring
Bland de tyskar som han respekterade fanns Göring, Dr Gunther, Graf, Schwering, von Krosiggk , Dr Lammers mfl.
Göring och koncentrationslägren
Vid ett tillfälle pratade Henderson med Göring om brutaliteterna vid koncentrationslägrena vid Dachau och Bechenwald och försökte övertala Göring om att stänga dessa:
”His answer was typical. After listening to all I had to say, he got up without a word and went to a bookcase, from which he took a volume of the German Encyclopaedia. Opening it at Konzentrationslager (concentration camps) he read out First used by the British in the South African War”. s. 29
Göring hade ingenting längre med koncentrationslägren att göra skriver Henderson i sin bok vilket måste ha varit 1939-1940 (såvida detta inte var ett senare tillägg till boken). Trots det grundade Göring ursprungligen lägren när han var minister i Preussen och det är alltså inte helt osannolikt att att dessa grundas efter engelsk förebild. sid. 80
Efter en maktkamp med Himmler (någon gång efter 1936) hade Göring tappat kontroll över den Preussiska polisen och därefter hade Gestapo ökat i betydelse. Lägren var under Himmlers kontroll. (sid 28 f).
About The Author
Svenska 
English