Sverige hanterar samtidigt tre lager av problem:
ett inhemskt gängvåld som under ett decennium vuxit fram, transnationella nätverk som driver på våldet, samt påverkan från främmande makt. Samtidigt har vissa indikatorer vänt nedåt, särskilt skjutvapenvåldet. Den här genomgången sammanfattar läget, sätter siffror i ett europeiskt perspektiv och ringar in hur frågan används i det internationella kulturkriget om välfärdsstatens legitimitet.
Vad visar statistiken?
Sprängningar
Polisens årsredovisning för 2024 visar 317 sprängningsrelaterade händelser (129 detonationer, 60 försök, 128 förberedelser). I januari 2025 noterades 32 sprängningar. Det är exceptionellt i ett europeiskt fredstidsperspektiv. polisen.se
Skjutningar
Polisens 2024-statistik bekräftar en andra raka nedgång: 296 bekräftade skjutningar (slutlig revidering 20 jan 2025). Andra sammanställningar över helåret anger 270 skjutningar och 44 döda; oavsett redovisning pekar trenden nedåt, och minskningen jämfört med 2023 är omkring 20–30 %. polisen.se+2polisen.se+2
Jämförelse i Europa
Brås europeiska jämförelsestudier visar att Sverige under 2010-talet stack ut vad gäller dödligt våld med skjutvapen, i kontrast till den långsiktiga nedgången i Västeuropa. Brås material placerar svensk skjutvapenvåldsnivå klart över EU-snittet; EU-genomsnittet för dödligt våld är lägre än Sveriges under senare år. (Notera att årsvisa rankingar varierar med olika mått och år.) Brå
Viktig brasklapp om jämförbarhet
Internationella jämförelser försvåras av att många länder inte publicerar lika granulär våldsstatistik som Sverige (t.ex. separata serier för “skjutningar”, “sprängningar”, försök/förberedelser), och att definitions- och rapporteringspraxis skiljer sig åt. UNODC och Eurostat understryker kvarvarande dataluckor och jämförbarhetsproblem — något som är särskilt tydligt i delar av Centraleuropa och Västra Balkan (t.ex. Ungern och Serbien), där öppet tillgängliga, standardiserade serier över just skjutningar och sprängningar ofta saknas.
Slutsatsen: använd landsjämförelser med försiktighet. informationsverige.se+1
Operativa resultat och polisens bedömning
Rikspolischef Petra Lundh slog i februari 2025 fast att våldsvågen “har avbrutits” här och nu, efter riktade insatser mot bombmakare och nätverksnyckelpersoner. Lägesbilder under våren/sommaren 2025 pekar på fortsatt minskning av skjutningar, men hög sprängningsnivå. SVT Nyheter+2Omni+2
Politiska åtgärder 2024–2025
- Anonyma vittnen: Från 1 jan 2025 kan vittnen höras anonymt i undantagsfall vid brott med minst två års fängelse i straffskalan. Riksdagen+2Regeringskansliet+2
- Hemliga och preventiva tvångsmedel för barn under 15 år: Regeringen lade våren 2025 en proposition; Justitieutskottet tillstyrkte 16 sep 2025. Riksdagen+2Regeringskansliet+2
- Straffbarhetsålder: Regeringen och samarbetspartierna aviserade i september 2025 att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för vissa särskilt allvarliga brott, tidsbegränsat. (Lagstiftningsprocess pågår.) Regeringskansliet+1
- Återkallelse av medborgarskap: Utredning tillsatt 2025 om att möjliggöra återkallelse för dubbelmedborgare vid bl.a. brott mot rikets säkerhet; förslagen är politiskt omstridda. Regeringskansliet+2SVT Nyheter+2
Kapacitetsfrågan i kriminalvården
Kriminalvården planerar en historiskt stor utbyggnad: från cirka 11 000 platser idag till omkring 29 000 platser till 2034, givet förväntade reformer och domstolsbelastning. Det pågår ett 40-tal projekt, och dubbelbeläggning har blivit vanligare under uppbyggnadsfasen. SVT Nyheter+2Kriminalvården+2
Internationella kopplingar: från transnationell brottslighet till proxy-angrepp
- Iran och svenska gäng: Säkerhetspolisen har slagit fast att Irans regim använder kriminella nätverk i Sverige för våldshandlingar och påverkan. I mars 2025 sanktionerade USA:s finansdepartement Foxtrot-nätverket (lett av Rawa Majid) för attacker på iranska regimens uppdrag, inklusive en attack mot Israels ambassad i Stockholm i januari 2024. Säkerhetspolisen+2Säkerhetspolisen+2
- Rysslands hybridmetoder: Svenska säkerhetsmyndigheters lägesbilder 2024/25 pekar på att primärt Ryssland, Kina och Iran utnyttjar sårbarheter i svenska verksamheter; ryska sabotage-, påverkans- och rekryteringsmetoder i Europa har intensifierats efter 2023 enligt flera analyser. (Övergripande lägesbedömningar, se Säpos publikationer.) Säkerhetspolisen+1
- Ledning från utlandet & nätverkens storlek: Polisens lägesbild från 2024 bedömer ca 14 000 aktiva i kriminella nätverk och totalt ca 62 000 personer aktiva eller kopplade till dem — med betydande transnationella kopplingar och styrning från utlandet. polisen.se
Program och vad som visat effekt
Malmös program Sluta Skjut (Group Violence Intervention) pekas i utvärderingar ut som en del i en positiv utveckling 2018–2020, tillsammans med andra lokala insatser; lärdomar därifrån har påverkat senare arbetssätt nationellt. (Se Brå-publikationer och efterföljande polisanalys.) Brå
Narrativen som formar bilden av Sverige
Regeringens lägesbild
I januari 2025 beskrev statsministern våldsutvecklingen — särskilt bombdåden — som en våg staten inte hade full kontroll över “här och nu”. Det följdes av extraordinära operativa insatser och lagförslag. Eurasia Review
Vänster–höger–ramar i Sverige
Vänstern betonar segregation, skolresultat och arbetsmarknadsvägar; högern driver skärpta straff och utökade tvångsmedel. Den parlamentariska mittfåran har närmat sig en kombination: repressiva åtgärder och social prevention, även om balansen är föremål för hård strid. (Se bl.a. propositionsserierna 2024/25) Riksdagen+1
USA:s kulturkrig om “det svenska exemplet”
Sverige används internationellt som symbol — av både vänster och höger. Den amerikanska konservativa tankesmedjan Heritage Foundation har profilerat en linje där det skandinaviska välfärdssystemet avfärdas som myt, samtidigt som man framhåller att Norden i praktiken är marknadsekonomier med hög beskattning av breda grupper (inte enbart “de rika”). Heritage pekar uttryckligen på att Sveriges topp-10 % bär en mindre andel av inkomstskatten än sina amerikanska motsvarigheter, och att Sverige saknar arvsskatt — poänger som används för att kritisera hur vänstern i USA “idealisera” Norden. The Heritage Foundation
Samtidigt är det sant att USA:s federala inkomstskatt är kraftigt progressiv: de högsta inkomsttagarna står för en mycket stor andel av skatteintäkterna, vilket ofta åberopas i den amerikanska debatten. Tax Foundation
På den andra sidan används Sverige av amerikansk vänster som ett motexempel till påståendet att en stor välfärdsstat hämmar tillväxt och arbete. Argumentet lyder: Sverige förenar marknadsekonomi med starka socialförsäkringar och hög legitimitet för välfärden, vilket ger brett stöd även bland konservativa väljare (inom svensk politik). The Nation+1
Slutsats om narrativen: Kriminalitet används ofta som “proxy-argument” i en ekonomisk konflikt om skattenivåer, omfördelning och välfärdsstatens förebildlighet. Oavsett vem som “vinner” narrativet i USA påverkar det bilden av Sverige — och i förlängningen svensk säkerhetspolitisk debatt.
Vad betyder allt detta för svensk policy?
- Helhetsstrategi. Inhemsk kriminalpolitik (utredningsförmåga, vittnesskydd, tvångsmedel) måste kombineras med säkerhetspolitik (mot proxy-angrepp och hybridpåverkan) och socialpolitik (minskad rekryteringsbas). Annars adresseras bara en del av problemet. Säkerhetspolisen+1
- Bygg kapacitet smart. Den planerade tredubblingen av anstalts- och häktesplatser behöver följas av investeringar i behandling, återfallsförebyggande och digital forensik — inte bara kvadratmeter. Kriminalvården
- Transnationella svar. Svenska nätverk är sammanflätade med noder i bl.a. Turkiet, Nederländerna och Spanien. EU-samarbete och riktade sanktionsverktyg (likt USA:s Foxtrot-sanktioner) är centralt. U.S. Department of the Treasury
- Bättre internationell statistik. För jämförelser krävs högre harmonisering. Sverige bör fortsätta pressa på för kompatibla indikatorer (t.ex. separata serier för skjutningar/sprängningar) i EU- och UNODC-ramverk — annars överlåts jämförelsen till anekdotik. informationsverige.se+1
Samlad bedömning
- Utmaningar: Exceptionellt många sprängningar, stor rekryteringsbas, fortsatt hög konfliktnivå, kapacitetsbrist i kriminalvården. polisen.se+1
- Styrkor: Tydlig öppen statistik, politisk handlingskraft med lagpaket, ökande internationell samverkan, samt mätbar nedgång i skjutvapenvåld två år i rad. polisen.se
- Risk: Att debatten reducerar ett säkerhets- och strukturproblem till ideologiska talking points, vilket försvårar långsiktigt arbete.
Slutsats: Sveriges problem är reella och i vissa avseenden unika (sprängningar), men trenden i skjutvapenvåldet är nu gynnsam. Den avgörande frågan är inte om vi “erkänner” komplexiteten — utan hur vi hanterar den med transparens, rättssäkerhet och uthållighet, samtidigt som vi motstår förenklade narrativ från både inrikes och utrikes aktörer.
Källor (urval)
- Polismyndigheten: Sprängningar 2024 (317 totalt; 129 detonationer, 60 försök, 128 förberedelser). polisen.se
- Polismyndigheten: Skjutningar 2024 (296 efter revidering 20 jan 2025). polisen.se+1
- Dagens Juridik m.fl.: Alternativ summering 2024 (270 skjutningar, 44 döda). Dagens Juridik
- Brå: Europeisk kontext för skjutvapenvåld. Brå
- Säkerhetspolisen: Iran använder kriminella nätverk i Sverige (30 maj 2024); lägesbilder 2024/25. Säkerhetspolisen+2Säkerhetspolisen+2
- U.S. Treasury (OFAC): Sanktioner mot Foxtrot-nätverket (2025) och beskrivning av attacken mot Israels ambassad i Stockholm (jan 2024). U.S. Department of the Treasury
- Kriminalvården/SVT: Plan för ca 29 000 platser till 2034; nuläget kring 11 000 platser. Kriminalvården+1
- Heritage Foundation: The Myth of Scandinavian Socialism (2022). The Heritage Foundation
- Tax Foundation: Fördelning av amerikanska inkomstskatter (2024 års uppdatering). Tax Foundation
- The Nation: “Even Conservatives Support Sweden’s Welfare State” (analys av bredt stöd för välfärdsmodellen i Sverige). The Nation
- UNODC/Eurostat: Begränsningar i internationell jämförbarhet av brottsdata
About The Author
Svenska 
English