Vann Trump verkligen valet 2024? Donald Trumps seger i presidentvalet 2024 har väckt debatt. En del organisationer, bland annat Election Truth Alliance (ETA), menar att det finns statistiska avvikelser i valresultatet, särskilt i delstaten Pennsylvania. ETA:s verkställande direktör för Public Engagement, Nathan Taylor, har i en intervju framfört att röstmönstren kan tyda på manipulation och efterlyser ökad transparens och granskning.
Påstådda oegentligheter i Pennsylvania
Trump vann Pennsylvania med 50,4 procent av rösterna mot Kamala Harris 48,7 procent – en marginal på cirka 1,7 procentenheter. Enligt ETA pekar flera analyser på avvikelser:
Här har man kollat på swing stater som Pennsylvania. Voter turnout är det man manipulerat med genom ”ballot stuffing”.
Heatmaps används för att visualisera statistiska mönster i valdata. Heatmap bör vara cirkelformade. De cirklar och koncentrationer av färg som visas påstås visa onormala mönster skulle kunna tyda på valmanipulation.
I valdistrikt med ovanligt hög valdeltagande fick Trump oproportionerligt många fler röster, medan denna ökning inte sågs i distrikt med lägre valdeltagande.
Election Truth Alliance” påstår att de hittat statistiska felaktiga i tre Pennsylvania-län (Philadelphia, Allegheny, Erie) som de menar tyder på valmanipulation i 2024 års presidentval.
Huvudsakliga påståenden
ETA hävdar att de har identifierat mönster som kan tyda på valmanipulation i Pennsylvania, särskilt i röstning på valdagen jämfört med poströstning.
Tre huvudsakliga analysmetoder:
- ”Drop-off” analys – Jämför skillnader mellan röster på presidentkandidater och senatskandidater från samma parti. De påstår att Trump fick oproportionerligt många fler röster än den republikanska senatskandidaten jämfört med Harris vs den demokratiska senatskandidaten. Skillnader mellan brevröster och valdagsröster är väldigt höga.
- Röstandel per valdistrikt – Analys av hur kandidaternas röstandel förändras beroende på hur många röster som avlades i varje valdistrikt. De hävdar att Trump gynnades oproportionerligt i distrikt med högre röstantal. De påstår att Trump fick oproportionerligt många röster i distrikt med högt röstantal, särskilt på valdagen.
- Valdeltagandeanalys – Undersöker förhållandet mellan valdeltagande och röstresultat. De påstår att Trump fick oproportionerligt många röster i områden med ovanligt högt valdeltagande, ett mönster de jämför med rapporterat valfusk i andra länder.
Bild visar databasmodell som användes vid Cambridge Analytica skandalen 2016.
Typer av digital påverkan på valdeltagande
- Bombhot på valdagen
- Tekniska problem med röstmaskiner
- Elon Musks insamling av väljardata före valet
- Trumps kommentarer om ”rösträknande datorer”
Källa: https://electiontruthalliance.org/analysis/pennsylvania/
Organisationens rekommendationer:
- Handräkning av pappersröster
- Ytterligare granskning av valresultaten
- Offentliggörande av all valdata
Voter suppression genom mikrotargeting:
- Skicka demoraliserande meddelanden till specifika demografiska grupper
- Sprida felaktig information om valdatum eller valplatser
- Använda social media-algoritmer för att minska politisk motivation
Selective mobilization:
- Öka entusiasm och valdeltagande i specifika områden
- Använda psykologisk profilering för att maximera påverkan
- Koordinera grassroots-liknande kampanjer
Svårigheten att bevisa manipulation
Även om ETA menar att deras analyser indikerar misstänkta mönster är det enligt experter mycket svårt att bevisa direkt valfusk. Skälen är flera:
- Teknisk komplexitet: digitala kampanjer kan likna vanlig politisk reklam.
- Proprietär data: algoritmer och datakällor är ofta företagshemligheter.
- Juridiska gråzoner: internationella aktörer är svåra att spåra, och det är svårt att bevisa kausalitet mellan digitala kampanjer och faktiska valresultat.
De officiella revisionerna bekräftar att rösterna räknats korrekt, men kan inte bedöma om valdeltagandet påverkats av sofistikerade påverkanskampanjer.
Juridisk gråzon
Internationella aktörer är svåra att spåra. Även om statistiska mönster kan tyda på påverkan, är det extremt svårt att bevisa kausala samband mellan specifika digitala kampanjer och faktiska valresultat.
De officiella revisionerna kontrollerar att rösterna räknats korrekt, men kan inte upptäcka om valdeltagandet påverkats av sofistikerade influencekampanjer. ETA:s analyser av Pennsylvania lyfter fram mönster som de menar kan tyda på manipulation i valet 2024. Kritiker menar dock att dessa slutsatser bygger på statistiska tolkningar snarare än konkreta bevis. Den centrala frågan kvarstår därför: handlar det om verkliga oegentligheter eller om normal variation i ett komplext valförfarande?
Länkar: https://electiontruthalliance.org/2024-us-election-analysis/
About The Author
English 
Svenska