Det positiva narrativet: ”Mississippi överträffar Europa”
Det ursprungliga inlägget på X använder Mississippi som ett exempel på amerikansk ekonomisk framgång:
”Mississippi, den fattigaste delstaten i USA med lägst GDP per capita, är rikare än Italien, Spanien och Frankrike. Är du underrättad?”
Argumentet:
- USA:s ”fattigaste” delstat har högre produktivitet per person än etablerade europeiska ekonomier
- Visar på amerikansk ekonomisk dynamik och innovationsförmåga
- Belyser hur stark den amerikanska ekonomin är i global jämförelse
- Kan användas för att argumentera för amerikanska policyer och ekonomisk modell
Varför detta narrativ fungerar:
- GDP per capita är ett etablerat mått på ekonomisk prestanda även om det inte säger något om inkomstfördelningen
- Siffran är tekniskt korrekt – Mississippi har verkligen högre GDP per capita
- Appellerar till amerikansk stolthet och exceptionalism
- Enkelt budskap som är lätt att dela på sociala medier

Det kritiska narrativet: ”Siffror ljuger när ojämlikheten är extrem”
Men samma data kan användas för att visa varför genomsnittsvärd en kan vara djupt missvisande. GDP per capita vs. medianinkomst: GDP per capita är ett genomsnitt som kan snedvridas kraftigt av ett litet antal mycket rika individer eller lönsamma industrier. Det speglar inte vad vanliga invånare faktiskt tjänar eller deras livskvalitet.
Förmögenhetsojämlikhet spelar roll: Den extrema koncentrationen av välstånd i USA innebär att genomsnitt kan vara mycket missvisande. Europa har generellt sett en mycket mer jämlik inkomstfördelning, så GDP per capita-siffror där är mer representativa för typiska levnadsstandard.
En ultrarik person kan dramatiskt höja en regions GDP per capita medan de flesta invånare förblir fattiga.
Realiteten bakom siffrorna:
- Livslängd: Mississippi 70,9 år vs EU-genomsnitt 81,7 år (10,8 års skillnad!)
- Jämförelse med ”fattiga” europeiska länder:
- Ungern: 76,7 år (+5,8 år längre än Mississippi)
- Ryssland: 73,3 år (+2,4 år längre än Mississippi)
- Fattigdom: Mississippi har USA:s högsta fattigdomsgrad (19,5%)
- Hälsa: Sämst i USA på de flesta hälsoindikatorer
Varför GDP per capita är missvisande
- Extrem ojämlikhet: De rikaste 1% kan driva upp genomsnittet dramatiskt
- Resursfördelning: Högt GDP ≠ bra tillgång till sjukvård, utbildning, eller social trygghet
- Livskvalitet: Medianmedborgaren i Mississippi har sämre levnadsvillkor än i många europeiska länder
- Strukturella problem: Högt GDP kan samexistera med systematisk fattigdom och social utsatthet
Vad lär oss detta?
Båda narrativen har poänger, men de belyser olika aspekter:
Det positiva narrativet visar amerikansk ekonomisk produktivitet och potentialen i den amerikanska ekonomin.
Det kritiska narrativet visar varför medianvärden and välfärdsindikatorer ofta är mer meningsfulla än genomsnitt när man bedömer faktisk livskvalitet.
Slutsatsen: En enda siffra berättar sällan hela historien. När ojämlikheten är extrem, som i USA, kan genomsnittsvärden dölja mer än de avslöjar.