Hur jag tänker fixa mina gamla böcker
januari 7, 2010
Priset att förvandla sig till en Hunk
januari 10, 2010

Idun 1892 och genusperspektivet

Jag var nere i favoritaffären Myrorna i Skärholmen och köpte ”Idun” från 1892. Praktiskt veckotidning för kvinnan och hemmet. Det finns väldigt mycket som fortfarande känns modernt som att respektera individualiteten, äktenskapsförord och den svenska kvinnan på världsutställningen i Chicago.

Svenska Akademin och våra författarinnor
Idun skriver i flera artiklar om Svenska Akademien och våra författarinnor och tidningen driver en regelrätt lobby verksamhet för att uppmärksamma kvinnornas undanskymda roll i de utdelade priserna.

Akademin hade sedan sin stiftelse 1876 till tävlande delat ut  53 stora priser och det mindre priset hade delats ut 192 gånger varav det 4 gånger gått till en kvinna.

Svenska Akademins stora pris som var den högsta utmärkelsen hade utdelats under 105 år och bara en gång tilldelats en kvinna år 1851 då Thekla Knös erhöll denna utmärkelse för diktveket ”Ragnar Lodbrok”.  Akademien berömde henne för  friskhet i känslostämmningen, skönhet i färgen och hennes naivitet i uppfattningen!

Den stora prismedaljen gick 1862 till Emelie Flygare-Carlén som beskrivs som Sveriges mest produktiva och mest lästa författarinna. Jag blev lite nyfiken på Emelie och tror jag ska försöka få tag på någon bok av henne. Kanske debutboken Waldemar Klein eller hennes förnämsta bok Ett köpmanshus i skärgården eller den bok som hon själv värderade högst Skuggspel.

I följetongs reportaget om Svenska akademin något nummer senare skriver de om Fredrika Bremer som 1831 fick akademins mindre skådepenning i guld och 1844 den stora guldmedaljen. Den mindre skådepenningen i guld av 10 dukaters vikt med Gustaf III bröstbild har förutom Fredrika Bremer, ”följande fruntimmer” fått mottaga, nämligen 1829 fru Julia Kristina Nyberg (signatur Euphrosyne), fru Katharina Kristina Cramér (född Gardell),  fru Ulrika Karolina Widström och Ebba Charlotta Elisa Hwasser.

Svenska akademin hade även det litterära anslaget som hade gått till Victoria Benedictsson och Josephine Wettergrund.

Men den författarinna som värderats högst av akademin (innan Selma Lagerlöf ) var Anna Maria Lenngren som fick pension på 150 riksdaler av Akademin och hon betraktades mer eller mindre som akademins osynliga ledamot.

De sociala nätverkens betydelse under 1800-talet
Genusperspektivet i all ära något som obehagligt biter sig fast är de sociala nätverkens betydelse inom kvinnokampen.  Av döma av deras efternamn skulle jag gissa att en stor andel av de aktiva i Idun kommer från det nya välbärgade borgerskapet. Det är tydligt att tidningen vänder sig till ”högre socialgrupper” och de kvinnoporträtt som tas fram kommer från bättre bemedlade familjer där släkten påfallande ofta har högre befattningar inom kyrkan, universitet eller adliga titlar.

En artikel handlar om det högsta antalet kvinnor som undergick studentexamen var 1888 då de utgjorde 31 stycken. Det var inte speciellt många  av dessa som hade vanliga -son efternamn av alla som hade tagit studenten.

I en artikel av Anna-Fleetwood-Derby om kvinnans valrätt i England i salongerna och i kyrkan skriver hon utförligt om hur suffragetternas arbetsmetoder och hon förfasas över orättvisan att de 38 000 kvinnor som är jordägare i England  saknar den medborgerliga rättigheten att lägga in sin valsedel i valurnan. I artikeln ställer hon sig frågan: ”Är det inte ej antagligt att de stå i högre insikt och intelligens, såväl som i social ställning än -deras kusk eller stalldräng?”

Kravet på rösträtt motiverades alltså med ekonomiska motiv och inte från demokratiska krav att människor är födda med lika värde.

…Och lite kuriosa om barnuppfostran
En uppsats av G. Falke förfasar sig över barnens teaterbesök i samband med farser och operetter. ”Må man också noga besinna, att den, som för tidigt får smaka på njutningen, för sig grumlar framtidens fröjd….Besinnen allt detta, föräldrar! Vänjen edra barn vid enkla och i god mening barnsliga förströelser och inpräglen hos dem, att lifvets lycka icke ligger däri att vara med om allt!

Tongångarna tycker jag mig känna igen från modernare tid men då har det handlat om videovåld och nu på senare tid fildelning. Inte fan ska barn och ungdomar få ha kul!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *