![\"Gustav](\"http:\/\/media.presidentofgalaxy.com\/gustavvasa.png\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"Gustav](\"http:\/\/media.presidentofgalaxy.com\/gustav-vasa2.png\")
<\/figure>\n\n\n\nText p\u00e5 Tyska (jag har b\u00f6rjat att att \u00f6vers\u00e4tta den tyska texten – kan s\u00e4kert finnas en del fel)<\/strong><\/p>\n\n\n\n P\u00e4r Brahe har beskrivit kungen ”Han hade ett runt huvud, vitgult h\u00e5r, vackert stort l\u00e5ngt sk\u00e4gg, skarpa \u00f6gon, liten rak n\u00e4sa”. Professorn i konsthistoria Sixten Str\u00f6mbom har samlat ihop alla portr\u00e4tt och indexerat alla portr\u00e4tt av Gustav Vasa.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r viktigt att notera att dessa beskrivningar fr\u00e4mst kommer fr\u00e5n Gustavs senare \u00e5r, och att vi saknar samtida beskrivningar fr\u00e5n hans ungdom. Dessutom kan historiska beskrivningar ibland vara f\u00e4rgade av tidens ideal eller politiska motiv.<\/p>\n\n\n\n Sammantaget ger Gustav Vasas ansiktsform intryck av en stark och distingerad personlighet, vilket passar v\u00e4l in p\u00e5 bilden av honom som en m\u00e4ktig monark. Det \u00e4r dock viktigt att komma ih\u00e5g att portr\u00e4ttet kan ha idealiserats n\u00e5got, vilket var vanligt f\u00f6r kungliga portr\u00e4tt under denna tid.<\/p>\n\n\n\n Det finns ocks\u00e5 text p\u00e5 latin i bilden, vilket var vanligt i kungliga portr\u00e4tt fr\u00e5n denna tid. M\u00e5lningen verkar datera fr\u00e5n 1542, baserat p\u00e5 inskriptionen i bildens \u00f6vre h\u00f6gra h\u00f6rn<\/p>\n\n\n\n Ansiktsform: <\/strong>Gustav har en markerad profil med en kraftig n\u00e4sa och framtr\u00e4dande panna. Hans ansiktsform \u00e4r avl\u00e5ng med en stark k\u00e4klinje. Han har en h\u00f6g, v\u00e4lvd panna som g\u00e5r \u00f6ver i en tydlig inbuktning vid n\u00e4sroten. N\u00e4san \u00e4r kraftig och prominent med en markerad n\u00e4srygg. Den har en svag b\u00f6jning ned\u00e5t och avslutas med en bred n\u00e4stipp. Kindbenet \u00e4r framtr\u00e4dande och skapar en tydlig kontur i profil. Munnen \u00e4r delvis dold av mustaschen, men verkar ha tunna l\u00e4ppar. Hakan \u00e4r stark och framskjutande, vilket ger en kraftfull profil. \u00d6rat \u00e4r detaljerat utformat med en tydlig \u00f6rsnibb och ytter\u00f6ra. <\/p>\n\n\n\n Nacken \u00e4r kraftig och muskul\u00f6s, vilket f\u00f6rst\u00e4rker intrycket av en stark fysik. Rynkor:<\/strong> Det finns antydningar till rynkor runt \u00f6gat och mellan \u00f6gonbrynen, vilket indikerar hans \u00e5lder. Det \u00e4r sv\u00e5rt att avg\u00f6ra hur Gustaf Vasa s\u00e5g ut n\u00e4r han blev kung. Men jag utgick fr\u00e5n propaganda bilder och skrev ner det vi vet om kungen. ”Make a photo of a blond prince from the year 1527 based on this image. He is 32 years old. He wears no crown. He has a round headyellow blonde short hair, sharp eyes and small straight nose. He is 173 centimeter long. He has an eloquent mouth, rosy cheeks. Clothes with ornament inspired by Charles V Holy Roman Emperor and machiavielian. He holds a sharply-pointed sword at his right side.<\/em>”<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Om man genererar en AI-bild baserad p\u00e5 hans utseende och propagandabilden s\u00e5 f\u00e5r man ut en s\u00e5dan h\u00e4r bild av honom n\u00e4r han var nybliven kung.<\/p>\n\n\n\n Kungen hade ett eget gods med sig och seglade till Danzig. Men rikets utskott f\u00f6ljde honom till Sverige. De v\u00e4nde sig till svensken och valde kung Christiernus till sin kung, vilket ocks\u00e5 var \u00f6nskem\u00e5let fr\u00e5n danskar och norrm\u00e4n. \u00c4ven om han inte h\u00f6ll vissa artiklar som man hade \u00f6verenskommit om n\u00e4r han antogs, blev han kr\u00f6nt som kung \u00e5r 1469 och i det sjunde \u00e5ret av sitt styre blev han f\u00f6rdriven av svenskarna och drabbades av mycket krig och oro. De s\u00e4nde en guvern\u00f6r till landet i kungens st\u00e4lle och gav honom fullmakt att styra. Han styrde emellertid p\u00e5 sitt eget s\u00e4tt, och \u00e4ven om de ville ge honom kronan, ville han inte acceptera den. Men kung Christiernus son Johan blev kr\u00f6nt som kung i Danmark, och han er\u00f6vrade till sist ocks\u00e5 kungariket i Sverige efter mycket arbete, men blev sedan f\u00f6rdriven. Du hittar mer information om detta i beskrivningen av kungariket Danmark.<\/em><\/p>\n\n\n\n Vad och hur kung Christiernus, den andre av detta namn, handlade med kung Johannes i Sverige.<\/em><\/p>\n\n\n\n \u00c5r 1517, n\u00e4r fursten och str\u00e4nge riddaren Sten styrde i Sverige som st\u00e5th\u00e5llare \u00e5t en kung, hade \u00e4rkebiskopen i Uppsala blivit Gustav Trolle. Han var en ung och f\u00f6rsiktig man som ansl\u00f6t sig till kung Christiernus av Danmark den 2:a januari i Danmark. Han smickrade honom, bedrog honom hemligen och f\u00f6reslog att han skulle \u00f6verl\u00e4mna kungariket till honom. Ja, han f\u00f6rlorade till och med sitt l\u00f6fte om att hans liv inte skulle hotas av mord. Men n\u00e4r hans bedr\u00e4geri avsl\u00f6jades drog kung Christiernus fr\u00e5n Danmark med en stor h\u00e4r och bel\u00e4grade huvudstaden Stockholm. Trots att han inte kunde vinna n\u00e5got och dessutom led av stor hunger och brist p\u00e5 f\u00f6rr\u00e5d, beg\u00e4rde hans arm\u00e9 att de skulle komma \u00f6verens med honom s\u00e5 att stadens medborgare skulle vara n\u00f6jda. \u00c4ven kungen beg\u00e4rde detta.<\/em><\/p>\n\n\n\n Gustavus sontrinar p\u00e5 arvsr\u00e4tt (st\u00e5r i marginalen)<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n Men nu n\u00e4r Gustavus befann sig i denna situation, utnyttjade han m\u00f6jligheten och smet fr\u00e5n s\u00e4llskapet under jakten. Han gav sig av till b\u00f6nderna, d\u00e4r han f\u00f6r\u00e4ndrade sitt utseende och utgav sig f\u00f6r att vara en oxeherde och arbetade med andra oxherdar. Han kom till L\u00fcbeck tillsammans med dem och stannade d\u00e4r en kort tid. D\u00e4refter kom han till Sverige och med hj\u00e4lp av landsfolket lyckades han h\u00e4mnas p\u00e5 kungen och hans kumpaner som befann sig i Stockholm.<\/em><\/p>\n\n\n\n Han samlade en m\u00e4ktig arm\u00e9 av dalkarlar, som var starka och modiga m\u00e4n fr\u00e5n bergen som skiljer Sverige fr\u00e5n Norge. F\u00f6rst anf\u00f6ll han biskopen av Uppsala och sedan kungen sj\u00e4lv, som befann sig i staden Aros. Biskopen blev f\u00f6rskr\u00e4ckt \u00f6ver att ha f\u00f6rlorat sitt land och f\u00f6rs\u00f6kte st\u00e4lla sig emot fursten Gustavus, men han blev besegrad av hans m\u00e4n och flydde till J\u00e4mtland. Sedan gick han till kungen i Stockholm och d\u00e4refter seglade han till Danmark f\u00f6r att s\u00f6ka mer hj\u00e4lp och f\u00f6rst\u00e4rkning. Han kom tillbaka mot svenskarna, och dag f\u00f6r dag blev hans fiender fler och fler. Men han blev d\u00e5ligt bem\u00f6tt i Danmark och kunde inte f\u00e5 st\u00f6d fr\u00e5n kungen. \u00c5 andra sidan lyckades kungen utf\u00f6ra sina egna planer i Danmark. Biskopen stannade kvar i Danmark och blev f\u00f6raktad av alla. Samtidigt bel\u00e4grade den m\u00e4ktige fursten Gustavus Stockholm, d\u00e4r det fanns fler svenska medborgare \u00e4n danska och han bel\u00e4grade dem l\u00e4nge innan han er\u00f6vrade staden. D\u00e4refter r\u00e5dde stor fred i landet och handeln \u00e5terupptogs, s\u00e5 att alla kunde gl\u00e4djas och s\u00e4kert segla och resa igen.<\/em><\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Orginaltext p\u00e5 tyska p\u00e5 propagandatexten<\/p>\n\n\n\n Reich \/fonder nam sein eigen gut mit ihm und fuhrgen Dantzig: Aber des Reichs Scharlegter Was und wie K\u00f6nig Christiernus \/der ander dieses Mammens mit K\u00f6nig<\/strong> Jar 1517 als der Furft und streng Ritter Steno in Schweden regert alfi ein Cap. VVIV.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Gustauus sntriner aufz der Erfallschaft (st\u00e5r i marginalen)<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n us aber nun Goftauus in folcher Frenheit sein gelegenheit erfahe Er ubersam ein gewaltiges heere von den Darlenkarlen \/das vaft Jag kom \u00f6ver ett liknande dokument som hade en liknande bild men den var i f\u00e4rg. <\/p>\n\n\n\n 1351 Vad och hur kung Christiern II av denna \u00e4tt, med kung Johan i Sverige, hanterade. Kapitel vviv. \u00c5r 17, n\u00e4r fursten och den str\u00e4nge riddaren Steno styrde Sverige som en kunglig st\u00e5th\u00e5llare, fanns en \u00e4rkebiskop i Uppsala som hette Gustavus, en ung och \u00f6vermodig man som ansl\u00f6t sig till kung Christiern II av Danmark, smickrade honom, agerade i hemlighet och f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 kungariket \u00f6verl\u00e4mnat till sig, ja, att avst\u00e5 det, om inte hans list hade avsl\u00f6jats. Men n\u00e4r hans intriger misslyckades, drog kung Christiern av Danmark med en stor styrka mot huvudstaden Stockholm och bel\u00e4grade den i tv\u00e5 m\u00e5nader, men kunde inte er\u00f6vra den och led dessutom av stor hungersn\u00f6d och brist p\u00e5 f\u00f6rn\u00f6denheter i sitt l\u00e4ger, bad om en vapenvila, vilket stadens borgare g\u00e4rna gick med p\u00e5. Kung Christiern gick med p\u00e5 att komma till honom fr\u00e5n staden Steno, rikets f\u00f6rmyndare, med vilken han hade allt att diskutera, och f\u00f6r att han skulle komma s\u00e4krare skickade kung Christiern n\u00e5gra borgare till staden. <\/p>\n\n\n\n Men borgarna ins\u00e5g snart hans bedr\u00e4gliga och falska natur och ville inte g\u00e5 med p\u00e5 det. D\u00e5 t\u00e4nkte kungen p\u00e5 en annan list och bad om att f\u00e5 komma in i staden, men med f\u00f6rbeh\u00e5llet att man skulle ge honom gisslan fr\u00e5n staden och en f\u00f6rs\u00e4kran om sitt liv. Steno stod emot och skickade ut n\u00e5gra unga herrar och adelsm\u00e4n, bland dem var Gustav Eriksson, som snart blev kung av Sverige. Och n\u00e4r de kom till kungen p\u00e5 hans skepp, br\u00f6t kungen sitt l\u00f6fte och f\u00f6rde dem som f\u00e5ngar till Danmark, d\u00e4r de stannade i 4 \u00e5r. Sedan kom han tillbaka med en stor styrka f\u00f6r att \u00e5ter angripa kungariket, och n\u00e4r Steno m\u00f6tte honom i strid, blev han d\u00f6dad av honom, inte utan stor skada f\u00f6r Sveriges land. Landet var splittrat inom sig, och med det fick Christiern fri passage in i landet och bel\u00e4grade p\u00e5 nytt huvudstaden Stockholm, och \u00f6vertygade stadens borgare att g\u00f6ra fred med honom och \u00e5ter gick med p\u00e5 vissa artiklar som skulle h\u00e5llas uppriktigt, och ingen part skulle handla emot dem. <\/p>\n\n\n\n Efter allt detta sl\u00e4pptes kungen in i staden, och ingen i staden fruktade n\u00e5got ont. D\u00e5 tog drottningen slottet och ordnade en pr\u00e4ktig m\u00e5ltid och bj\u00f6d in de \u00e4dlaste och mest framst\u00e5ende fr\u00e5n landet och staden: men medan det goda livet varade i tre dagar, l\u00e4t han alla f\u00e4ngslas och skickade en stor styrka in i staden, b\u00f6rjade tyrannisera, tog f\u00e5ngarna fr\u00e5n tornen och l\u00e4t dem offentligt d\u00f6das framf\u00f6r r\u00e5dhuset; han straffade de pr\u00e4ster som hade st\u00e4llt sig emot honom, sedan adelsm\u00e4nnen som hade motsatt sig honom; f\u00f6r det tredje hela stadens r\u00e5d, d\u00e4refter m\u00e5nga borgare som hade m\u00e4rkts ut, letade han upp och d\u00f6dade; f\u00f6r det femte v\u00e5ldtog han \u00e4ven det gemensamma folket, som hade samlats f\u00f6r att se vad f\u00f6r ett upplopp som hade uppst\u00e5tt i staden. Detta p\u00e5gick en hel dag, d\u00e4r inget annat gjordes i staden \u00e4n mord och d\u00f6dande. Sedan plundrade de alla hus och tog vad \u00e4nkorna hade. Han ville inte br\u00e4nna ner staden, s\u00e5 att landsbygdsfolket inte skulle m\u00e4rka vad som h\u00e4nde i staden, dessutom h\u00f6ll han portarna st\u00e4ngda s\u00e5 att ingen kunde komma borgarna till hj\u00e4lp. Efter att ha h\u00e4rjat nog, bef\u00e4ste han staden med blodhundar och \u00e5terv\u00e4nde hem till Danmark med sitt byte. Den \u00e4dle fursten Gustavus rymde fr\u00e5n f\u00e4ngelset i Danmark och befriade sitt f\u00e4dernesland, riket Sverige. Kapitel yyyy Efter att den \u00e4dle fursten Gustav Eriksson i sitt f\u00e4ngelse fick h\u00f6ra om de stora sv\u00e5righeterna i sitt f\u00e4dernesland, b\u00f6rjade han fundera p\u00e5 hur han kunde rymma och komma sitt f\u00e4dernesland till hj\u00e4lp. Det h\u00e4nde sig i Danmark att han till\u00e4ts g\u00e5 p\u00e5 jakt eller rida ut p\u00e5 jakt med annat gott s\u00e4llskap.<\/p>\n\n\n\n 1352 Christiernus drevs ut. S\u00e5 valdes den str\u00e5lande fursten Gustavus, en befriare av f\u00e4derneslandet, till kung. Kapitel yyyy. Den \u00e4dle fursten Gustavus stod modigt och manligt mot landets fiender, Sverige, som med v\u00e5ld slog ner p\u00e5 landet, och d\u00e4rigenom f\u00f6rtj\u00e4nade stor \u00e4ra fr\u00e5n folket. Adelsm\u00e4nnen i Sverige och \u00e4ven i G\u00f6taland samlades, drivna av en brinnande iver f\u00f6r f\u00e4derneslandet och manliga g\u00e4rningar mot fienden som upprepade g\u00e5nger visats, och valde enh\u00e4lligt honom till sin kung och \u00f6verl\u00e4t till honom hela styret, till allas gl\u00e4dje. Och de bad uppriktigt till Gud att han skulle bevara den nyvalde kungens sinne och f\u00f6rnuft och dela med sig av sin Helige Ande, s\u00e5 att han genom denna n\u00e5d och ledning kunde styra det gemensamma folket enligt sin vilja och behag. <\/p>\n\n\n\n Sedan tog kung Gustavus \u00f6ver styret i Sverige, G\u00f6taland och Finland med stor f\u00f6rsiktighet, visdom och m\u00e5ttlighet och stod framf\u00f6r det gemensamma folket med fred och enighet. Och \u00e4ven om det under de senaste \u00e5ren uppstod vissa oroligheter i landet, s\u00e4rskilt bland sm\u00e5l\u00e4nningarna, lyckades denna \u00e4dla och kloka kung stilla dem s\u00e5 att riket nu st\u00e5r i stor fred och god ordning. Fr\u00e5n kung Karls tid till Gustavus har landet inte saknat annat \u00e4n en modig, klok och skicklig man f\u00f6r det kungliga styret. Gustavus, kungen i Sverige, med beskydd \u00f6ver de m\u00e4ktiga l\u00e4nderna.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" P\u00e5 Tradera k\u00f6pte jag ett gammalt tr\u00e4snitt som sas f\u00f6rest\u00e4lla en ung Gustav Vasa. Jag k\u00f6pte dokumentet f\u00f6r 998 kr av en svensk som i sin tur sa att han hade k\u00f6pt det fr\u00e5n en samlare i Grekland. Eftersom jag tyckte det l\u00e4t som en otrolig historia och \u00e4r intresserad av Vasa-tiden slog jag till och<\/p>","protected":false},"author":38,"featured_media":6588,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_eb_attr":"","footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":{"0":"post-6580","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-historia"},"featured_image_urls":{"full":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677.jpg",2431,1346,false],"thumbnail":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677-150x83.jpg",150,83,true],"medium":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677-300x166.jpg",300,166,true],"medium_large":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677-768x425.jpg",768,425,true],"large":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677-1024x567.jpg",788,436,true],"1536x1536":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677.jpg",1536,850,false],"2048x2048":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677.jpg",2048,1134,false],"trp-custom-language-flag":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677.jpg",18,10,false],"bunyad-small":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677.jpg",150,83,false],"bunyad-medium":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677.jpg",450,249,false],"bunyad-full":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677.jpg",1200,664,false],"bunyad-viewport":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677.jpg",2048,1134,false],"bunyad-768":["https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677.jpg",768,425,false]},"author_info":{"display_name":"presidentofgalaxy.com","author_link":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/author\/presidentofgalaxy-com\/"},"category_info":"Historia<\/a>","tag_info":"Historia","comment_count":"0","jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gv-e1495041649677.jpg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6580","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/38"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6580"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6580\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12000,"href":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6580\/revisions\/12000"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6588"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6580"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6580"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6580"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Hur s\u00e5g Gustaf Vasa ut?<\/h2>\n\n\n\n
\n
M\u00e5lningen av Jacob Brinck fr\u00e5n 1542 (Gustav ca 47 \u00e5r)<\/h2>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/Gustav_Vasa-jacob-bink-50-ar.jpg\")
\n
Reliefen fr\u00e5n 1550 talet av Willem Boy d\u00e4r Gustav \u00e4r ca 55 \u00e5r<\/h2>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/vasa.jpg\")
Sk\u00e4gg:<\/strong> Han har ett l\u00e5ngt, v\u00e5gigt sk\u00e4gg som str\u00e4cker sig l\u00e5ngt ner p\u00e5 br\u00f6stet. Sk\u00e4gget \u00e4r detaljerat utformat och ger ett imponerande intryck. Sk\u00e4gget b\u00f6rjar h\u00f6gt upp p\u00e5 kinderna och t\u00e4cker st\u00f6rre delen av den nedre ansiktshalvan.
H\u00e5r: <\/strong>Hans h\u00e5r \u00e4r relativt kort och v\u00e5gigt, med en n\u00e5got gles hj\u00e4ssa som tyder p\u00e5 en \u00e4ldre man. H\u00e5rf\u00e4stet b\u00f6rjar ganska h\u00f6gt upp p\u00e5 pannan, vilket tyder p\u00e5 en viss h\u00e5ravfall som \u00e4r naturligt f\u00f6r hans \u00e5lder.
\u00d6gon: <\/strong>Fr\u00e5n profilen kan man se ett djupt liggande \u00f6ga med en markerad \u00f6gonbrynsb\u00e5ge. \u00d6gat som syns i profil \u00e4r djupt insjunket under en kraftig \u00f6gonbrynsb\u00e5ge. \u00d6gonlocket \u00e4r tydligt markerat. <\/p>\n\n\n\n
Kl\u00e4dsel: <\/strong>Han b\u00e4r en rikt dekorerad dr\u00e4kt med invecklade m\u00f6nster och detaljer, vilket tyder p\u00e5 hans kungliga status. Kragen \u00e4r h\u00f6g och styvt utformad.
H\u00e5llning:<\/strong> Gustav avbildas med en rak och stolt h\u00e5llning, huvudet h\u00f6gt lyft, vilket utstr\u00e5lar auktoritet och v\u00e4rdighet. Allm\u00e4nt intryck: Reliefen ger ett intryck av en m\u00e4ktig, imponerande och mogen regent. Den detaljerade utformningen framh\u00e4ver b\u00e5de hans fysiska drag och hans kungliga v\u00e4rdighet.
Material: <\/strong>Bilden verkar vara en bronsrelief eller liknande metall, vilket ger en k\u00e4nsla av best\u00e4ndighet och historisk betydelse.<\/p>\n\n\n\nAI-genererade bilder av Gustaf Vasa<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/template-1-1024x440.png\")
<\/figure>\n\n\n\nTexten i propagandaskriften: Om de inhemska l\u00e4nderna. 1351<\/h2>\n<\/div><\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
Von den Ditn\u00e5chtigen L\u00e4ndern. 1351<\/h2>\n\n\n\n
an in Scweden. Dafuhren die Eolen zu unnd namen an zum k\u00f6nig Christiernum \/den vozhin
die D\u00e5nnm\u00e5rder und Nordweger hetten zu ihrem k\u00f6nig erwmehlt. Und alf er nich gehalten hett
ettliche Artidel \/die man ihm furgelchrieben hett \/alz man zu annam \/ward er jimjar Schift 1469.
und im fiebenden jar seines Reichs von den Schwediern entfegt \/berauk viel krig und Buruh.
erftunden. Sie sehten ein Gubernator ins Land and des k\u00f6nigs statt \/unnd gaben ihm allen
Gewalt zu regieren \/der hielt fich alfowol\/. Dak sie ihm auch die kron gern hetten geben manner sie
hett m\u00f6llen annemmen. Us aber k\u00f6nig Christiernus gefarb ward in Dennmard sein Sohhn
Johannes k\u00f6nig \/und er erobert zuletft auch das K\u00f6nigreich in Schweden mit grosser Arbeit \/
ward aber daruak verdrungen. Seine hiftorn findeft du hievornen inn Beschreibung des Reichs
Denmard.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
Johanfen in Schweden gehandlet.<\/strong><\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
Statthalter eines k\u00f6nigs \/mar ein Erkbifchoff zu Upfal \/der hiek Goftauus.
der war ein junger mutivilliger Ramm \/und hengt sich an k\u00f6nig Christiernaum
den 2. des Rammens in Dennmard. \/schmeichlet ihm \/vraccicsiert heimlich \/und
underflund ihm das k\u00f6nigreich zu handen zu stellen. \/ja verzathen \/moman sein
lift nicht benzeiten w\u00e5re innen morden. Us ihm aber sein Draccicierenfehlet ift
k\u00f6nig Christiernuss von Denmard mit einem grossen Zeug gezogen wider die hauptftatt
Stockholm \/und die men Ronat bel\u00e5gert \/unnd alk er ihr nichts mochtangewinnen \/unddarzu
grossen hunger unnd mangel ander Proviandt hett an seinem heere begerer man folt mit ihm
ein anftand machen \/das die Burger inder Statt wol zu frieden waren. Es beger auch k\u00f6nig.<\/p>\n\n\n\n1352 Das Sechte Buch<\/h2>\n\n\n\n
hat er fich auff der Jagt von der Gefellshafft behend gef\u00f6ndezt und
von dem ort zu den Bawrenbegeben\/ da er sich mit Bawren Klender
verendert \/ unnd alfo durch Das Landt getogen \/sich ben einem
Kaufmann f\u00fcr einem Och feintreiber angegeben und brauchen laffen
und mit andern Och fentreibern gen L\u00fcbeck kommen unnd da er fich
ein fleinezeit enthalten und darnach in Schweden fomen unnd da-
felbs mitt hilff des Landtvoldts understanden sich zu rechen an dem
K\u00f6nig unnd seinem Gusah so er zu Stockholm in der Statt hatt.<\/p>\n\n\n\n
ftarde Erktfnappen seind \/und mohnen an dem Gebirg das Scweden
sheidet von Nortiwegien \/ und grizf zum erften an den Bifchoff
von Bufal und des K\u00f6nigs ufar fo er in der Statt Aros hatt. Des
erfchrad der Bifchoff der sein Batterlandt verzahten hatt \/ wole
fich wider den Furften Goftauum legen aber er ward mit den feinen uberwunden \/unnd nam die
flucht \/fam zum Jufak foder k\u00f6nig zu Stockholm hatt \/ unnd von d\u00e4nen schiffet erin Denmard
zum k\u00f6nig \/damiter mehrBolds auffbrecht un den Schwediern entgegen f\u00e5me \/dice fich von tag
zu tag wider ihre Feind mehr on mehr sterdte. Uber er wardgar schlechtlich in Denmard empfangen
er mocht sein Bold ben dem k\u00f6nig zu wegen bringen: dander k\u00f6nig hett fich also in Denmard
gehalten \/ dak er auch sein plan merh darin hett. Es blieb der Bifchoff in Denmard \/
doh von jederman verachtet. Dazog der gewaltig Furft Goftauus gen Stockholm bel\u00e4gert die
Statt \/darin sein Burger merh mar \/fonder der Denmard och Zufak \/hurmpte un n\u00f6tiger sie alfo
lang \/bif er sie erobert. Da ward gorsse Frend vi Fried im Land \/Das Herreward auch wider auff
gethan \/dag jederman fr\u00f6lich under sicher darauff schiffen und feglen mocht.<\/p>\n\n\n\nEtt annat liknande dokument<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gustavvasa2.png\")
<\/figure>\n\n\n\n
Riket saknade inte sitt eget goda, utan tog det med sig till Danzig. Men rikets sk\u00f6nhet l\u00e5g i Sverige. De \u00e4dla gick d\u00e5 och valde Christiern till kung, som danskar och norrm\u00e4n tidigare hade valt till deras kung. Och n\u00e4r han inte uppfyllde vissa artiklar som f\u00f6reskrivits honom vid mottagandet, avsattes han \u00e5r 1469, i det sjunde \u00e5ret av sitt rike av svenskarna, vilket ledde till mycket krig och oro. De satte en guvern\u00f6r i landet i kungens st\u00e4lle och gav honom all makt att styra, och han sk\u00f6tte sig s\u00e5 v\u00e4l att de g\u00e4rna hade gett honom kronan om han hade velat ta emot den. Men n\u00e4r kung Christiern dog, blev hans son Johan kung i Danmark och er\u00f6vrade till slut \u00e4ven kungariket Sverige med stor anstr\u00e4ngning, men blev sedan drivet ut d\u00e4rifr\u00e5n. Hans historia finns beskriven tidigare i beskrivningen av Danmarks rike.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.presidentofgalaxy.com\/wp-content\/uploads\/gustavvasa1.png\")
<\/figure>\n\n\n\n
Det sj\u00e4tte boken Men n\u00e4r Gustavus nu hade insett sin situation i s\u00e5dan frihet, skilde han sig snabbt fr\u00e5n s\u00e4llskapet under jakten och begav sig till b\u00f6nderna, d\u00e4r han kl\u00e4dde om till bonde kl\u00e4der och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt vandrade genom landet. Han utgav sig f\u00f6r att vara en f\u00e5rherde hos en k\u00f6pman och l\u00e4t sig anv\u00e4ndas, och tillsammans med andra oxdrivare kom han till L\u00fcbeck. Efter att ha vistats d\u00e4r en kort tid kom han till Sverige, och d\u00e4r, med hj\u00e4lp av folket p\u00e5 landsbygden, f\u00f6retog han sig att h\u00e4mnas p\u00e5 kungen och dennes st\u00f6d som han hade i Stockholm. Han samlade en m\u00e4ktig arm\u00e9 fr\u00e5n Dalarna, som bestod av mycket starka gruvarbetare och bodde vid det berg som skiljer Sverige fr\u00e5n Norge, och anf\u00f6ll f\u00f6rst biskopen av Uppsala och kungens st\u00f6d som han hade i staden Aros. Biskopen, som hade svikit sitt f\u00e4dernesland, ville st\u00e4lla sig mot fursten Gustavus, men han och hans m\u00e4n besegrades och tog sin tillflykt till det st\u00f6d kungen hade i Stockholm, och d\u00e4rifr\u00e5n seglade han till Danmark f\u00f6r att samla mer folk och m\u00f6ta svenskarna, som blev allt starkare mot sina fiender f\u00f6r varje dag. Men han mottogs mycket d\u00e5ligt i Danmark; han kunde inte samla n\u00e5gon styrka hos kungen d\u00e4r eftersom kungen redan hade fullt upp i Danmark. Biskopen blev kvar i Danmark men f\u00f6raktades av alla. Den m\u00e4ktige fursten Gustavus bel\u00e4grade sedan Stockholm, en stad utan borgare f\u00f6rutom det danska st\u00f6det, stormade och tvingade dem tills han er\u00f6vrade den. Det blev stor gl\u00e4dje och fred i landet, och s\u00e4kerheten \u00e5terst\u00e4lldes s\u00e5 att alla kunde segla och r\u00f6ra sig fritt.<\/p>\n\n\n\n