Här är en jämförelsetabell som visar Sverige och de utvalda länderna med högre BNP per capita, inklusive både EU- och icke-EU-länder. Kring makroekonomin ser siffrorna inte bra ut med svag BNP tillväxt och recension.
| Land | Budgetbalansprognos | Nuvarande Kontoprognos | Ekonomisk Tillväxtprognos | Inflationsprognos | Investeringsprognos | Arbetslöshetsprognos |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Irland | 2.25 | 8.19 | 5.58 | 3.01 | 27.42 | 4.48 |
| Singapore | 0.68 | 15.50 | 1.50 | 5.45 | 25.12 | 2.10 |
| Danmark | 0.55 | 9.45 | NaN | 3.80 | 25.29 | 5.10 |
| Sverige | 0.43 | 3.87 | -0.48 | 5.80 | 27.21 | 7.80 |
| Luxemburg | -0.52 | 4.30 | 1.10 | 2.55 | 17.70 | 5.08 |
| Finland | -2.23 | -3.37 | 0.05 | 5.30 | 26.44 | 7.47 |
| Nederländerna | -2.34 | 6.30 | 1.03 | 2.37 | 21.23 | 3.90 |
| Tyskland | -3.22 | 4.67 | -0.11 | 3.62 | 23.75 | 3.27 |
| USA | -6.59 | -2.71 | 1.58 | 3.05 | 20.95 | 3.83 |
| Norge | -6.81 | 25.39 | 2.15 | 2.90 | 21.94 | 3.50 |
- Budgetbalansprognos: Detta är en prognos av skillnaden mellan en nations inkomster (främst via skatter) och utgifter. En positiv siffra innebär ett överskott, och en negativ siffra innebär ett underskott. För Sverige är siffran 0.43, vilket indikerar ett litet överskott i budgeten. Sverige har en relativt stabil budgetbalans jämfört med andra länder men även Irland, Singapore och Danmark har positiva balanser.
- Nuvarande kontoprognos: Detta är ett mått på ett lands handelsbalans plus nettoinkomster och direkta betalningar över gränserna. Ett positivt värde innebär att landet exporterar mer än det importerar. Sverige har 3.87, vilket tyder på en hälsosam handelsbalans. Norge och Singapore har högst kontoprognos men även EU länder som Danmark, Nederländerna och Tyskland går bra.
- Ekonomisk tillväxtprognos: Denna siffra visar den förväntade tillväxten i ett lands bruttonationalprodukt (BNP). En positiv siffra indikerar ekonomisk tillväxt. Sveriges -0.48 tyder på en mindre ekonomisk nedgång. Länder som Irland och Singapore visar starka ekonomiska tillväxtsiffror.
- Inflationsprognos: Detta är en förväntan på förändringen i prisnivån i ett land över tid. Högre siffror betyder högre förväntad inflation. Sveriges siffra är 5.80, vilket pekar på en förväntad hög inflation.
- Investeringsprognos: Detta visar den förväntade nivån av investeringar i ekonomin. Högre siffror indikerar högre investeringsnivåer. Sveriges siffra är 27.21, vilket är relativt högt och kan tyda på goda framtida ekonomiska möjligheter.
- Arbetslöshetsprognos: Detta är en förväntning på arbetslöshetstakten. Högre siffror visar på högre förväntad arbetslöshet. Sveriges siffra är 7.80, vilket är högre jämfört med många av de andra jämförda länderna och kan peka på utmaningar på arbetsmarknaden. Sverige har högre arbetslöshetssiffror än de jämförbara länderna.
Sveriges styrkor på lång sikt
Sverige har flera styrkor jämfört med många länder som ofta lyfts fram
- Innovationsnivån brukar ligga högt jämfört med andra länder
- Demografin i människor i arbetsför ålder (15-64) ser gynnsam ut närmsta decennium jämfört med många andra länder där den är negativ som Tyskland och Kina
- Vi har bra kvalité på våra universitet som ofta rankar högt i internationella studier
- Vi ligger långt framme kring grön teknik och hållbarhet
- Vi är världsledande på vård och hälsa
- Vi har bra tillgång till energi
Vad borde man göra?
För att förbättra Sveriges ekonomiska siffror jämfört med andra högutvecklade länder, kan följande strategier övervägas:
Stimulera den ekonomiska tillväxten: Med en förväntad ekonomisk nedgång (-0.48) kan Sverige överväga att stimulera ekonomisk tillväxt genom att främja innovationer, stödja små och medelstora företag, och investera i nya tekniksektorer. Att öka exporten genom att stärka internationella handelsrelationer kan också vara en väg framåt.
En sänkning av företagsskatten kan uppmuntra till investeringar, innovation och expansion av företag. Detta kan i sin tur leda till ökad ekonomisk aktivitet och nya jobbtillfällen.
Hantera inflationen: Med en relativt hög inflationsprognos (5.80) bör Sverige överväga politik som kontrollerar prisstegringar utan att hämma tillväxten. Det kan inkludera penningpolitiska åtgärder från Riksbanken, som att justera räntor, samt fiskalpolitiska insatser för att balansera efterfrågan och utbud i ekonomin. Justering av moms och konsumtionsskatter kan användas för att påverka inflation och konsumtionsmönster.
Förbättra arbetsmarknaden: Med en arbetslöshetssiffra på 7.80, kan det vara viktigt att fokusera på att skapa fler jobb, särskilt inom framväxande sektorer. Yrkesutbildning och omskolning kan hjälpa arbetskraften att anpassa sig till förändrade marknadsbehov. Dessutom kan stöd till entreprenörskap och innovation främja nya jobbtillfällen. Sänka arbetsgivaravgifter eller erbjuda skattelättnader för att anställa arbetslösa individer kan hjälpa till att minska arbetslösheten.
Investera i hållbar utveckling: Att investera i hållbara energikällor och grön teknik kan inte bara förbättra miljön utan också skapa nya ekonomiska möjligheter och jobb, samt bidra till en mer hållbar tillväxt. Införandet eller ökningen av skatter på miljöskadliga verksamheter kan både generera inkomster och uppmuntra till en mer hållbar ekonomisk utveckling.
Stärka de offentliga finanserna: Även om Sverige har en positiv budgetbalans, är det viktigt att fortsätta med en ansvarsfull finanspolitik för att upprätthålla ekonomisk stabilitet och förtroende.
Fokus på utbildning och forskning: Investeringar i utbildning och forskning kan främja innovation och ekonomisk tillväxt på lång sikt. Att stärka banden mellan universitet och industrin kan också bidra till teknologisk utveckling och ekonomisk framgång. Genom att erbjuda skatterabatter eller -krediter för forskning och utveckling kan Sverige stimulera innovation och teknologisk framsteg, vilket kan driva ekonomisk tillväxt.
Det är viktigt att komma ihåg att ekonomisk politik behöver vara balanserad och ta hänsyn till både kortsiktiga och långsiktiga mål, samt vara anpassad efter de specifika omständigheterna och behoven i Sverige. Varje skatteförändring bör baseras på en omfattande analys av dess potentiella inverkan på ekonomin, offentliga finanser, och samhället i stort.
BNP per capita i förhållande till antalet arbetande timmar
Diagram: BNP per capita i förhållande till antalet arbetade timmar, uttryckt i tusentals. Detta är ett mått på produktiviteten – hur mycket värde som skapas per arbetad timme. När siffran är hög innebär det att varje arbetstimme genererar mer ekonomiskt värde. änder med en stor andel av högteknologiska industrier eller tjänstesektorer, som USA och Irland, tenderar att ha högre produktivitet. Dessa sektorer skapar ofta mer värde per arbetstimme än traditionella industrisektorer eller jordbruk. Länder som investerar i ny teknologi kan öka produktiviteten, eftersom teknologin kan göra det möjligt för arbetare att utföra sina uppgifter mer effektivt. En välutbildad arbetskraft kan öka produktiviteten genom att arbeta mer effektivt och innovativt. En välutbildad arbetskraft kan öka produktiviteten genom att arbeta mer effektivt och innovativt.
Det verkar som att Norge har en högre BNP per arbetad timme än Sverige under de senaste åren enligt diagrammet. Detta innebär att i genomsnitt genererar Norge mer ekonomiskt värde per arbetad timme jämfört med Sverige.
Sveriges tapp 2021-2022: Det kan bero på flera faktorer, såsom förändringar i den globala ekonomin, förändringar i den nationella ekonomiska politiken eller specifika händelser som påverkat den svenska ekonomin.
Källor:
https://www.kaggle.com/datasets/joebeachcapital/gdp-per-hour-worked
IMF Forecast 2023
About The Author
English 
Svenska