Spekulationen i pappersguld…
augusti 30, 2011
En Nobelpristagare till uttalar sig om den ekonomiska krisen
augusti 31, 2011

Räddade av Fed?

Federal Reserve Bank of New York BuildingDagens industri skriver idag att det var tack vare Fed som Sverige klarade sig så pass bra ur finanskrisen under åren 2008-2009. Ja, ja – vi ökade ju vår statsskuld på köpet och det var inga små summor precis. Varför filmade man inte personerna på riksgälden som lånade 100 miljarder dollar  – det hade kanske varit spännande att se Bengt Rådstam och Bo Lundgrens ansiktsuttryck och kroppspråk.

Tidigare kunde man ladda ner dokumentet på den här sidan men tydligen fungerar det inte längre:

webbplats
kan man läsa:

Vad blev då räddningen? Till att börja med tillgodosåg Riksbanken bankernas behov av utländsk valuta genom sin utlåning i utländsk valuta och sittgarantiprogram. Utnyttjandet av garantiprogrammet nådde en topp i juni 2009, då garantier hade ställts till ett värde av 354 miljarder svenska kronor,varav mer än två tredjedelar avsåg lån i utländsk valuta. I och med detta tömdesemellertid Riksbankens valutareserv och även Riksgäldens reserver. Detsom i realiteten vände den negativa utvecklingen var att Federal Reserve varvillig att ställa stora swapfaciliteter till förfogande för alla andra stora centralbanker. Längre fram, när paniken hade lagt sig något i maj 2009, lånade Riksgälden dessutom motsvarande 100 miljarder kronor i US-dollar för att fylla på Riksbankens valutareserv. Det fanns meningsskiljaktigheter om storleken på, och det principiellt riktiga i, denna upplåning, men vi ansåg att de frågor som detta väcker kring vad som är en lämplig förvaltning av densvenska valutareserven låg utanför vårt uppdrag…. Rapporten fortsätter….

 

De svenska affärsbankernas affärsstrategier försatte alltså både dem själva och Sverige i en situation där de var helt utlämnade till utländska myndigheters välvilja.

Handelsbanken fick stöd inom det sk CPFF programmet och sägs ha fått 6 miljarder dollar från amerikanska skattebetalare enligt realtid. Hösten år 2008 var Swedbanks, SEB:s och Nordeas totala utlåning i Baltikum 425 miljarder kronor enligt Affärsvärlden. Av dessa stod Swedbank  för 200 miljarder kronor utlånade, SEB 150 miljarder och Nordea 75 miljarder. Enligt Affärsvärlden lär Swedbank och SEB ha gått omkull om man inte hade tillskjutit mer pengar till Lettland. Alltså vi hade en situation där alla verksamhetskritiska banker var nära  konkurrs.Utöver Baltikum hade vi utlåning till Ukraina vilket nämns i Wikileaks dokument från den här perioden.

Bubbelekonomin och att spekulera med luftpengar
Enligt vissa ekonomer visas risken i CDS-priset (credit default swap) som visar marknadens bedömning av statens kreditvärdighet vilket kan pressa upp hur mycket extra ränta som Grekland måste betala på sina statsskuldlån. Bankerna får låna till 1% ränta så det gör det lönsamt att spekulera i en grekisk statsbankrutt.

2007 omsatte CDS kontrakt 36 000 miljarder dollar vilket motsvarade 60% av världens årlliga BNP. Att beräkna en stats kreditvärdighet verkar rätt svårt och kan nog variera en hel del beroende på vem som gör bedömningen. Det var kanske tur att vi hade bra vänner nära sedelpressen i väst.

Fast det är nog ingen som egentligen vet hur dessa swappar fungerar eller rättare sagt redovisas enligt Fitch Ratings kontrolleras dessa av de 5 största affärsbankerna. Warren Buffett har gått så långt att han kallat CDS:erna för ”finansiella massförstörelsevapen”.

Läs här hur det fungerar. Det påminner mig om den populära ekonomi docenten som gav studenterna en enda fråga att besvara på bokföringstentan. Frågan var: Beskriv med dina egna ord. Vad är egentligen ett resultat?

Mer info:

Mästarens Återkomst av Robert Skidelsky s. 11 f

Signera nobelpristagare Krugmans protestlista om ekonomi:
http://www.ipetitions.com

Protest mot mainstream böcker som indoktrinerar:
http://www.toxictextbooks.com/

New Economic Thinking
Projekt initierat av George Soros som samlar 200 ekonomer varav 4 riksbankspristagare.
http://ineteconomics.org/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *