Bygger en mobilsajt med Tropo
maj 7, 2011
Topsy profile for presidentgal…
juni 12, 2011

Anonymous, militärkostnader och NATO

Julian Assange Wikileaks named Man of the Year by Le MondeEn underrättelsetjänst behöver alltid ha en hotbild: Under kalla kriget var det Sovjetunionen som var det stora hotet. Ryssarna som hotbild avlöstes av knarkhandlare i Sydamerika, Al-Qaida och de elaka talibanerna och muslimska fundamentalisterna.

Som en skänk från ovan gäller det alltså att mobilisera och utmåla det stora hotet på nätet. Det är där det finns onda och illasinnade hackare som ska bekämpas och övervakas. Vi vet som tidigare att amerikanska upphovsorganisationerna och konsultbolag som Boz Allen är de lobbygrupper som främst driver de här frågorna. Jag undrar vilket ord som ska användas mot dessa hackare – kanske de kommer kallas cyberterrorister?

Det torde vara rätt unikt att Atlantpakten jämför en organisationen av hackare med terroristgruppen al-Qaida eller talibanerna, för den påstådda risken som kan leda till information som är tillgänglig, som den spanska nationella polisen uttalar sig efter gripandena.

NATO och Artikel 5 är skrämmande för alla länder…

Natos inställning avseende cyberterrorism ställer många frågetecken. Ett angrepp på en NATO allierad ska mötas av de andra NATO allierade gemensamt och de ska vidta de åtgärder som de anser nödvändiga vilket beskrivs i NATOs artikel 5. Artikel 5 är en grundläggande princip i Nato och kallas även principen om kollektiv försvar. I förlängningen skulle alltså enskilda hacker aktivitet och cyberattacker från exempelvis Sverige kunna medföra att vi drabbas av en samordnad NATO aktion i vårt land!

Den fundamentala frågan är om en cyberattack verkligen kan likställas med en väpnad attack
Om svaret är ja ställer den andra frågeställningar kring hur de ska definiera fienden som ska attackeras. Att låta en attack gå via en annan persons ip-är relativt enkelt men komplexiteten och bevisbördan är komplicerad. Är det personen som skapar programmet, datorn som sprider programmet eller programmet sig själv som är fienden. Det låter som en potentiell fiende kan vara alla de länder som inte är medlemmar i NATO och även inkludera alla medlemmar som är medlemmar samtidigt! Det måste var den ultimata fienden eftersom de skulle kunna vara företag, individer och även länder – läs mer om datamasken Stuxnet på Wikipedia så ser ni lite av problemen som NATO kommer att ställas för.

Jag undrar hur NATO definierar en cyberattack – en dDos attack mot ett betalsystem eller mot infrastruktur är kanske något som skulle kunna definieras som cyberattack men vad gäller för en tjänst som Wikileaks där publicisterna anklagas för att stjäla information och där ”läckorna behöver tystas och täppas till”?

Attacken mot IMF

Enligt en artikel i Dagens Industri utreder FBI en cyberattack mot IMF säger en person för USA:s försvarsdepartement. I attacken skulle de försöka installera digital mjukvara på fondens datasystem och en utländsk regering tros ligga bakom.

Arresteringar i Spanien och Turkiet
Spansk polis har nyligen gripit 3 personer ur den internationella hackar gruppen Anonymous rapporterar den ansedda tidningen El Pais. El Pais skriver att Nato anser att den internationella hackar gruppen Anonymous som ett hot mot sin egen militär allians, enligt ett uttalande från den spanska polisen. Liknande tongångar har jag läst på andra sidor på nätet under den senaste månaden där NATO fördömer anonymous. Nu är det alltså Anonymous som är hot bilden. Det kom rapporter från Turkiet kring den 13:e juni 2011 att Turkisk polis hade arresteras 32 anonymous aktivister. Turkiet tillhör de länder som har mest censur på Internet exempelvis har jag bekanta som inte kan se på Youtube filmer från Turkiet. Tidigare har anonymous sänkt regeringssajter i just Turkiet och avsikten har sagts vara att man protesterat mot censur på Internet exempelvis vill den turkiska regeringen ha filter som begränsar användningen av Internet.

Vad är Anonymous motiv att IMF attackeras?
Men man kan ställa sig frågan om den nya världsordning som gäller kring hur man hanterar Wikileaks inte har gjort att många nätaktivister har mobiliserats. Huffington post skriver att: Anonymous released a missive on May 25 där de fördömde den grekiska regeringen och IMF för att de accepterade lånen utan att låte medborgarna rösta om avtalet. “The people of Greece have been left with no other option than to take to the streets in a peaceful revolution against the economic tyrants that are the IMF,” skrev Anonymous.

Många tycker nog att det är ett kollektivt vansinne att vi lägger pengar på att förinta varandra samtidigt som vi inte har samma sorts budgetar kring miljösatsningar som kan behövas för vår fortlevnad.Världsbanken och IMF är tysta i sin kritik av krigsmateriel kostnaderna och oljeinflationen där alla är med och betalar mer och mer dollar för oljan. Läs den senaste presskonferensen från ordföranden i Världsbankenoch hur man definierar problemen så kan jag tycka att det är konstigt att dessa frågor undviks. Själv ställer man sig frågan ifall nuvarande världsordning där Europa och USA i praktiken delar på ordförandeposterna i dessa organ kan leda till någon förändring.


Världsordningen med militära kostnader

Man kan undra ifall motivet är att öka försvarsanslag inom cyberområdet och kunna äska pengar från de egna skattebetalarna till de militära underrättelsetjänsterna? NATO länderna spenderar  enorma pengar på försvarskostnader. Bara USA spenderar 4,8% av hela sin BNP på krigsrelaterade kostnader som uppgår till ofattbara 700 miljarder USD under 2010 enligt en rapport i Economist.

Utöver USA finns flera NATO länder som ingår bland de största aktörerna på militära kostnader däribland Italien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. NATOs rekommendation är att medlemmarna ska spendera 2% av sin BNP på försvarskostnader. Kriget mot terrorismen kan knappast betecknas som en PR framgång i Europa och nu börjar tongångar höjas för ökad EU självständighet inom det militära området från nästa ordförande land  – Polen. Ladda ner PDF här

Den stora frågan som finns i bakgrunden förutom de skeva krigskostnaderna  handlar om tryckfriheten och hur mycket av vår politik som ska bestämmas från landet i väster. Den obehagliga frågan man ställer sig är om vi verkligen har en demokrati.  Sveriges dubbelspel kring utrikespolitiken har blottlagts i kölvattnet av Wikileaks publikationerna där Svenska politiker och tjänstemän har agerat kaffeflickor i världspolitiken.

I Sverige har vi vår tryckfrihetsförordning och i USA har man first amendment i sin konstitution. Men när underrättelsetjänster och vapenindustrin agerar brukar dessa principer väga lätt gentemot krav på censur och utländsk underrättelsetjänst. Det som vi borde ha är motsatsen dvs ett samhälle med ökad transparens och demokrati.

Artikel:http://www.elpais.com/articulo/espana/Policia/Nacional/da/desarticulada/cupula/Anonymous/Espana/elpepuesp/20110610elpepunac_3/Tes

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *