Luxemburg VS Sverige, banksektorn och bostadsmarknaden

Visste du att Luxemburg har ungefär dubbelt så hög BNP per capita som Sverige?
Luxemburg har 152 banker och hade en BNP per capita på 81 800 US Dollar 2010 vilket är överlägset högst inom EU. Sverige kommer på 3:e plats i BNP ligan strax efter Danmark som också har en stark banksektor. En stark banksektor verkar alltså vara bra för ekonomin och till Luxemburg drar bankirerna eftersom lagstiftningen och skatterna troligtvis är gynnsamma.

I Sverige har vi fyra stora banker och en vice riksbankschef Lars E O Svensson som anser att den obefintliga konkurrensen inom banksektorn är bra för Sverige med det fantastiska argumentet ”Den bristande konkurrensen bidrar till den finansiella stabiliteten”. Tänk om samma principer skulle gälla i andra branscher – då kan vi ju teoretiskt öka stabiliteten i alla branscher genom att minska konkurrensen även där! Som statstjänsteman måste det vara rätt trevligt och mysigt med chefsekonomerna från storbankerna i synnerhet när man vill ha extrema låga räntor (=”gratis pengar”) och inte någon konkurrens av andra banker. När de svenska storbankerna tillsammans med Danske Bank bestämmer STIBOR räntan finns väl ingen risk alls för räntemanipulation liknande det som hände i England med LIBOR?

Hur stor är den svenska bostadslånemarknaden?
Enligt Lars E O Svensson har vi förresten ingen bostadsbubbla och därför kan räntorna sänkas till 0.75% – tidigare om åren har han förespråkat noll ränta. Både företag och hushåll vill ha låg ränta och många bedömare förespråkar låg ränta så vi kan konsumera mer och vi får ännu billigare pengar. Enligt den eminenta källan Flashback har Svenskarna bostadslån för 2422 miljarder kr. Sveriges BNP låg på 3503 miljarder kronor under 2011. Det betyder alltså att 69% av vår ekonomi är bostadslånsrelaterade och sänks räntan så stiger bostadpriserna eller ligger på en ännu mer onaturlig nivå med snedare fördelning mellan de som har stora billiga lån och de som sitter i hyresrätter. Utöver det tas lån med huset som säkerhet för att finansiera andra saker. Vår ekonomi bygger alltså på bostadslånen och med billiga pengar och sänka räntorna subventioneras bostad och banksektorerna. Men riksbanken ska ju inte agera politiskt utan ”vara oberoende” och genom att subventionera bostadsägarna så försäkras de bostadsägandes röster – vilka är en stor väljargrupp.

Fast säg den politiker som vågar säga emot Lars Svensson när han kommer med påståenden som:
Skulle man höja räntan med 1 procentenhet skulle bostadspriserna falla med 1–3 procent. Däremot skulle BNP samtidigt falla ordentligt, nästan 2 procent, och arbetslösheten öka ordentligt, nästan 1 procentenhet.källa

Det finns mängder av saker som skulle kunna göras politiskt. Verkligheten är komplex och det finns flera lösningar – en av dem borde vara att allokera om pengar från banklånemarknaden till företag. Sverige borde ha en industri med tanke på den arbetslöshet vi har – bubblan kommer någon gång att spricka. Varför inte lägga på en faktor för bostadslånen så att lånen blir dyrare – istället för att fortsätta subventionera bostadslånen med ränteavdrag?

************

Intressant data om Europa hittar du på Economist Economy Guide.
Lite kul att se att Sverige är det enda landet i Europa som har budgetbalans och Baltikum har den högsta tillväxttakten.

Category: Product #: Regular price:$ (Sale ends ) Available from: Condition: Good ! Order now!
Reviewed by on. Rating:

Kommentarerna är avstängda, men trackbacks och pingbacks är på.